Ibland undrar jag
Hur människor tänker? Hur tänker jag själv för den delen? jag har väl kanske inte tacklat alla motgångar och hinder perfekt i livet, har jag då rätt att bli bitter på andra som inte gör det samma?
Oavsett rätt eller inte så är det precis den effekten som sker. jag blir bitter och tjurig när allt som egentligen behövts är en enkelr förklaring även om problemet kan kännas töntigt och uppförstorat.
Är det så att ett problem kan vara så stort att det känns oförklarligt för dem de berör, är det då enklare att ignorera det? Är det något jag lärt mig under åren så är det just det, att hur mycket saker och ting ignoreras dessto större blir det i slutändan. Fast visst det kanske är så att det finns ett gråområde i även detta ämne som kräver nogrann övervakning och framförallt stöd att ta sig igenom, varför då svika den/de som man vet skulle ställa upp på det?
Men om problemet ifråga gäller mig (bakside info) är det då mitt ansvar att se till att det reds upp eller ska man vänta på förklaring i all evighet innan det reds upp? Kan nån smart människa tala om det för mig?
Nej nu ska jag sluta vara bitter och vänta på bättre tider istället, att drömma om framtiden och ett idealt tillstånd är min nya grej att fly undan jobbiga saker. Det lär märkas vid ett senare tillfällen vilka vänner som består och vilka som faller i glömska. (Fast jag erkänner i går var jag både sårad, arg och bitter, när det enda som behövs är ett samtal och en kort förklaring om det är så jobbigt iaf ett meddelande om att att en sådan kommer).
I fredags tog jag ledigt från allt ansvar och tog med lillfisen till stan. träffade Moster Sara och Moster Anna på stan, shoppade lite på Cubus och fikade lite på Birgers. Sprang även in på HM en snabbis innan det var dax att åka hemåt igen. Mysan var jättego på stan även om hon tydligen ärvt mammas shoppingvanor. Mössa, vantar, stövlar och paraflax skulle hon ha, så var det bara, inget rum för diskussioner där inte.
Lucas blev ju hämtad av Farfar på dagis i torsdags och fick stanna ända till Lördag. Gissa vem som var glad då?
Fredagen här hemma firades framför tvn med film och mys.
På lördagen vispade vi iordning och åkte in till Cucus igen. Jag blev kär i deras hoods och ville ha en till och Herr Sambo skulle leta t-shirt. Han hittade iallfalll en hood han med. Träffade Stefan på ett överaskande ställe. Coffe House. Pratade lite skit en stund innan det var dax att pysa iväg till storbus. Stackars Stefan för den delen han lär tro att Mysan inte är riktigt klok. Jag lovar hon är inte så där jämt....
Lekte ute i Sjösa ett tag, åt lite mat och läste min nya bok. Eller nya och nya nu är den utläst och har börjat samla damm redan. faan den bästa bok jag läst på länge, väldigt intressant och vartenda ord värt att läsa. Maarilyn Mansons självbiografi från barndom till Världsstärna. Väldigt rekomenderad även för den som inte är intresserad egentligen. Så jävla lättläst om inte annat.
På lördagskvällen hörde Annelie av sig och frågade om vi skulle ta en tur ner till jenny för att säga grattis. Självklart tyckte jag, så jag kastade på mig lite kläder och åkte för att hämta henne och inköpa en snygg blomma som Jensy Josa kunde njuta av. Dessvärre var inte damen hemma så vi fick åka och handla bullar och ta en fika hos mig istället. Det gick lika bra det, skönt med lite skitsnack speciellt med en vän man så sällan träffar. Kommer att sakna den vänskapen när den flyr till Uppsala men där vet jag att den (vänskapen) finns kvar även om det tar ÅR innan vi hörs igen.....
Idag är det söndag, jag vet inte riktigt vad som står på agendan men garanterat något som får hela familjen sönderstressad innan vi kommit iväg...
Oavsett rätt eller inte så är det precis den effekten som sker. jag blir bitter och tjurig när allt som egentligen behövts är en enkelr förklaring även om problemet kan kännas töntigt och uppförstorat.
Är det så att ett problem kan vara så stort att det känns oförklarligt för dem de berör, är det då enklare att ignorera det? Är det något jag lärt mig under åren så är det just det, att hur mycket saker och ting ignoreras dessto större blir det i slutändan. Fast visst det kanske är så att det finns ett gråområde i även detta ämne som kräver nogrann övervakning och framförallt stöd att ta sig igenom, varför då svika den/de som man vet skulle ställa upp på det?
Men om problemet ifråga gäller mig (bakside info) är det då mitt ansvar att se till att det reds upp eller ska man vänta på förklaring i all evighet innan det reds upp? Kan nån smart människa tala om det för mig?
Nej nu ska jag sluta vara bitter och vänta på bättre tider istället, att drömma om framtiden och ett idealt tillstånd är min nya grej att fly undan jobbiga saker. Det lär märkas vid ett senare tillfällen vilka vänner som består och vilka som faller i glömska. (Fast jag erkänner i går var jag både sårad, arg och bitter, när det enda som behövs är ett samtal och en kort förklaring om det är så jobbigt iaf ett meddelande om att att en sådan kommer).
I fredags tog jag ledigt från allt ansvar och tog med lillfisen till stan. träffade Moster Sara och Moster Anna på stan, shoppade lite på Cubus och fikade lite på Birgers. Sprang även in på HM en snabbis innan det var dax att åka hemåt igen. Mysan var jättego på stan även om hon tydligen ärvt mammas shoppingvanor. Mössa, vantar, stövlar och paraflax skulle hon ha, så var det bara, inget rum för diskussioner där inte.
Lucas blev ju hämtad av Farfar på dagis i torsdags och fick stanna ända till Lördag. Gissa vem som var glad då?
Fredagen här hemma firades framför tvn med film och mys.
På lördagen vispade vi iordning och åkte in till Cucus igen. Jag blev kär i deras hoods och ville ha en till och Herr Sambo skulle leta t-shirt. Han hittade iallfalll en hood han med. Träffade Stefan på ett överaskande ställe. Coffe House. Pratade lite skit en stund innan det var dax att pysa iväg till storbus. Stackars Stefan för den delen han lär tro att Mysan inte är riktigt klok. Jag lovar hon är inte så där jämt....
Lekte ute i Sjösa ett tag, åt lite mat och läste min nya bok. Eller nya och nya nu är den utläst och har börjat samla damm redan. faan den bästa bok jag läst på länge, väldigt intressant och vartenda ord värt att läsa. Maarilyn Mansons självbiografi från barndom till Världsstärna. Väldigt rekomenderad även för den som inte är intresserad egentligen. Så jävla lättläst om inte annat.
På lördagskvällen hörde Annelie av sig och frågade om vi skulle ta en tur ner till jenny för att säga grattis. Självklart tyckte jag, så jag kastade på mig lite kläder och åkte för att hämta henne och inköpa en snygg blomma som Jensy Josa kunde njuta av. Dessvärre var inte damen hemma så vi fick åka och handla bullar och ta en fika hos mig istället. Det gick lika bra det, skönt med lite skitsnack speciellt med en vän man så sällan träffar. Kommer att sakna den vänskapen när den flyr till Uppsala men där vet jag att den (vänskapen) finns kvar även om det tar ÅR innan vi hörs igen.....
Idag är det söndag, jag vet inte riktigt vad som står på agendan men garanterat något som får hela familjen sönderstressad innan vi kommit iväg...
Bilder från Söndagens besök på Kolmården
Lyckliga små troll
Gissa vem som är superglad över förtroendet som kartläsare
Mysan favvosar. SÄLARNA
Min alldeles egna Knäppgök
Väntar på "hajshow"
Mamman i sin rätta miljö
Träffade Andreas
(Det var här Lucas sa att Zebran tappat ett ben)
Och ta sats, åh iväääg!
Kan brorsan så kan jag, enligt Mysans egna budord...
Lördag och Söndag
Lördagen startade lugnt och sansat för en gångs skull. Det är ovanligt i våran familj att ta det coolers på morgonen. Oftast stressar Roine (omedvetet hoppas jag för hans skull) upp ungarna så dom är helt speedade innan man kommit ut genom dörrarna.
Vi visste inte exakt vad vi skulle hitta på, eller 3/4 delar av familjen tyckte badhuset lät lockande men mina lår och mitt arsel ville gömmas i ett par byxor så jag övertalade familjen om att grodjakt och skogspromenad ute i Sjösa var trevligare.
Jag och Lucas letade reda på hans terrarie som vi inhandlade vid förra årets grodjakt och sedan packade vi med lite lunch bestyr innan bilen tog oss ut till Farfars domäner.
Först skulle det lagas lunch så pappan tog barnen på grodjakt medan mamma lagade mat och farfar diskade. Pannbiff och spaghetti och barnen åt bara pasta och gurka som vanligt. Är det inte rund köttfärs så äts det inte. Man kanske kan tycka att jag borde ha lärt mig det vid det här laget.
Efter maten så var det dax för skogspromenad och svampplockning.
Jag är 26½ år men har ALDRIG plockat svamp i hela mitt liv. Jag minns ett försök till svampplockning för många herrans år sedan men då kom vi bara hem med en skogsgroda som Sara tog med hem och kallade "Hoppalång". ( Han rymde förresten ner till vardagsrummet en nyårsafton och skrämde halvtomhalvt livet ur mamma).
I vilket fall så hoppades jag att det skulle bli roligare nu och att åtminstone en liten svamp skulle bli funnen. Jag hade tur, mina förhoppningar besannades. Jag hittade EN svamp. Roine hittade fler, men det var ändå inte mycket att hänga i julgranen.
Kanske fick ihop 20-25 svampar och en tjurig unge. Ett litet barn på två år som inte har några ben.
Fast jag ska inte gnälla hon gick genom halva skogen först och det var så mycket sly och ris att det var jobbigt för henne. Jag tror iallafall att nästa skogstur får vänta till nästa sommar.
Lucas är ju van med skogen, han har ju utflykt med förskolan på måndagar och han och Farfar är alltid ute i skogen och letar vildsvin, lejon och troll
Den lilla knäppgöken hittade 25 pinnar som man kunde döda "välgar" med, så dom skulle med, så var det bara.
På slutet hittade jag några blåbär som Mysan fick i en påse, då sa hon, -Förlåt mamma, jag är din vän och så kunde hon magiskt gå den sista biten utan hysteriska utbrott.
Hemma hos Farfar igen så gick Lucas igenom sina älgdödarvapen med Farfar och berättade de olika fineserna på pinnarna och rensade bort sådant som kunde användas till ved. Mysan var överlycklig över planmarken och bara sprang omkring och klättrade. Sedan jagades det rätt på fler grodor, en stor grön gräshoppa (som Lucas blev bästis med till sina föräldrars förskräckelse) och två små ödlor...
Det var tur att vi införskaffade den där plastburken med lock.
Lucas skulle naturligtvis stannas kvar så vi andra packade ihop oss och åkte till affären innan hemgången. Mysan fick följa med in på affären så det blev lagom billigt med minst 5 varor som låg där i korgen som en överraskning vid kassorna. Busungen tycker det är roligt att handla.
Träffade Anna-Carin som jag inte sett på något år. Trevligt med ett välbekant ansikte sådär ibland.
Lagade tacos och hade film kväll resten av dagen. Mysan var så lugn och behaglig hela aftonen, om man inte räknar med incidenten när hon pulade in tio skinkskivor, satte dem i halsen och kräkdes upp alltihopa i soffan.
Söndagen var mindre stressfri, Iordning och iväg enligt det vanliga konceptet....
Fast en liten dammsugning tvingade jag på min sambo iallafall. Först till strandstugeviken för att hämta Robbans post, vidare till Farfar för att hämta storbus och sedan var vi äntligen på väg till KOLMÅRDEN.
På vägen dit ringde mamma och frågade när vi skulle komma dit?! Ja till kvällen såklart svarade jag eftersom jag var övertygad om att Sara och Mattias skulle komma först då.
Men som vanligt har jag tagit radikalt fel. Dom var redan på väg upp och Mattias skulle tillbaka mot Oskarshamn redan vid 17. Fuck! Så missade vi det oxå, dessutom hade mamma stått och lagat 2 maträtter för att vi också skulle komma.
Framme vid Kolmården så inser vi att vi glömt parkeringspassen också. Faan kan det bli en bättre start på dagen eller?!
Barnen var iallfall sjukt duktiga och snälla, Mysan ville tillochmed gå själv. Det har ju typ aldrig hänt förr. Min lilla tjej som knappt kan gå till bilen ens.
Dom fick leka i parken en stund medan Roine beställde Tacos i Gobiöknen. Visst lite tjat om att bada i poolen infann sig men jag blev förvånad över hur enkelt det var att avleda barnen.
Inte lika kul att sätta sig och äta mat dock. Först skulle det roteras platser innan lugnet infann sig. Mysan åt några chips och vägrade att smaka ens på köttfärsen. Lucas åt upp allt, jätteduktig. Tänk att maten är en sån enorm stresskälla för föräldrar. Efter lite pul och övertalning fick vi tillslut i Den Envisaste Av Dom Alla all köttfärsen. Trodde aldrig att det skulle gå att få enna till den "goda sidan".
Efter maten hade barnen fullt med energi i benen. Då skulle det springas fram genom hela gobiöknen och savannen. Stannade och tittade på en Zebra som stog och betade.
-Titta mamma, han har tappat en ben, sa Lucas och pekade ivrigt för att visa sin mor.
-Nja, svarade jag, det är snoppen som hänger ner.
Det var ju naturligtvis jättekul så båda ungarna hängde på staketet vrålade PUNG och asgarvade. Kan ju erkänna att det var lite komiskt och "dronken" hängde ner så den nästan nuddade backen.
För att avleda könskomiken fortsatte vi till aporna, fortfarande i marathontempo. Vi beslöt oss för att vi skulle upp för berget och in i aparium. Båda barnen sprang såklart upp, Jag orkade halva backen innan luften försvann och vad fick jag för det? Inte en enda jävla apa på hela stället. Nej ALLA var ute såklart....
Barnen fick välja nästa station. Sälar och HAJAR (delfiner på vanlig svenska). Vi hann ner till marine World rätt lagom till en show, dock inte utan Mysan obligatoriska och berömda vurpa nerför ap/tiger berget. Min första tanke vid den incidenten var:
- Jaha nu pajade pannan för gott!
Men hör och häpna, ungen fick inte en skråma trots att hon sprang nedför, hon som annars snubblar på planmark och skrapar sönder sig totalt. Fast jätteledsen blev hon såklart ändå. Livrädd säkert.
Sen slutade springmarschen!!!
Glodde på Hajarna, roligast var ju såklart när markoolio pruttade. Mina barn har ju iallafall inte ärvt sin fars humor det har ju stått klart lääänge. Sedan fick sälarna sig ett besök. Mysans absoluta favvodjur.
Alla tigrar sov så vi gick bara igenom för att komma till Lucas favorit. Bilkörning. Den här gången fick Lillasyster också åka med. Gissa vem som var lycklig då?
Sedan skulle det klappas djur och titta på Björnen som för engångsskull satt och brummade på berget innan vi kom till det bästa på hela Kolmården. BAMSES VÄRLD.
Barnen åkte rutchkana klättrade på HiaHias hus och allt annat som barn brukar pyssla med därinne. Ett litet karusellåk också såklart sedan var det stängningsdax och en tur till Norrköping på agendan. Vi åkte bakvägen genom Åby vilket visade sig smart då vi såg trafikstockningen strax innan Stan.
Lucas var helt uppe i varv så jag sa:
- Om du inte lugnar ner dig och blir snäll, får du följa med Robban hem!
Det visade sig vara ett oerhört korkat uttryck då Lucas vart illgalen för han inte fick följa med Robban sen.
- Men jag blir inte snäll, jag vill bo hos honom, vrålades det när vi lämnat och hämtat färdigt grejer.
Båda kottarna slocknade som ljus på vägen hem. Skönt med det första rasten på dagen.
Direkt till mamma, som inte var hemma. Pappa, Anna, Izac och en väldigt efterlängtad SARA fanns på plats iallafall.
Vi åt lite kvällis och pratade skit en stund innan jag insåg att INGET var packat inför skolstarten på måndagen...
Bara hemåt alltså. Efter hela dagen borta med en massa saker på to-do-list, så var det såå skönt att bara ta det lugnt....
Läste första kapitlet i Bläckhjärta för barnen, men dom vägrade att sova. Dom hade ju precis lurat i bilen så det var ju inte helt oväntat....
Alldeles för sent så dunnade dom in i vilket fall och gissa vilka som var toktrötta på måndagmorgonen sen?!
Men det är en annan historia. Jag gissar att helgens äventyr räcker för de flesta.
Puss och Hej
Vi visste inte exakt vad vi skulle hitta på, eller 3/4 delar av familjen tyckte badhuset lät lockande men mina lår och mitt arsel ville gömmas i ett par byxor så jag övertalade familjen om att grodjakt och skogspromenad ute i Sjösa var trevligare.
Jag och Lucas letade reda på hans terrarie som vi inhandlade vid förra årets grodjakt och sedan packade vi med lite lunch bestyr innan bilen tog oss ut till Farfars domäner.
Först skulle det lagas lunch så pappan tog barnen på grodjakt medan mamma lagade mat och farfar diskade. Pannbiff och spaghetti och barnen åt bara pasta och gurka som vanligt. Är det inte rund köttfärs så äts det inte. Man kanske kan tycka att jag borde ha lärt mig det vid det här laget.
Efter maten så var det dax för skogspromenad och svampplockning.
Jag är 26½ år men har ALDRIG plockat svamp i hela mitt liv. Jag minns ett försök till svampplockning för många herrans år sedan men då kom vi bara hem med en skogsgroda som Sara tog med hem och kallade "Hoppalång". ( Han rymde förresten ner till vardagsrummet en nyårsafton och skrämde halvtomhalvt livet ur mamma).
I vilket fall så hoppades jag att det skulle bli roligare nu och att åtminstone en liten svamp skulle bli funnen. Jag hade tur, mina förhoppningar besannades. Jag hittade EN svamp. Roine hittade fler, men det var ändå inte mycket att hänga i julgranen.
Kanske fick ihop 20-25 svampar och en tjurig unge. Ett litet barn på två år som inte har några ben.
Fast jag ska inte gnälla hon gick genom halva skogen först och det var så mycket sly och ris att det var jobbigt för henne. Jag tror iallafall att nästa skogstur får vänta till nästa sommar.
Lucas är ju van med skogen, han har ju utflykt med förskolan på måndagar och han och Farfar är alltid ute i skogen och letar vildsvin, lejon och troll
Den lilla knäppgöken hittade 25 pinnar som man kunde döda "välgar" med, så dom skulle med, så var det bara.
På slutet hittade jag några blåbär som Mysan fick i en påse, då sa hon, -Förlåt mamma, jag är din vän och så kunde hon magiskt gå den sista biten utan hysteriska utbrott.
Hemma hos Farfar igen så gick Lucas igenom sina älgdödarvapen med Farfar och berättade de olika fineserna på pinnarna och rensade bort sådant som kunde användas till ved. Mysan var överlycklig över planmarken och bara sprang omkring och klättrade. Sedan jagades det rätt på fler grodor, en stor grön gräshoppa (som Lucas blev bästis med till sina föräldrars förskräckelse) och två små ödlor...
Det var tur att vi införskaffade den där plastburken med lock.
Lucas skulle naturligtvis stannas kvar så vi andra packade ihop oss och åkte till affären innan hemgången. Mysan fick följa med in på affären så det blev lagom billigt med minst 5 varor som låg där i korgen som en överraskning vid kassorna. Busungen tycker det är roligt att handla.
Träffade Anna-Carin som jag inte sett på något år. Trevligt med ett välbekant ansikte sådär ibland.
Lagade tacos och hade film kväll resten av dagen. Mysan var så lugn och behaglig hela aftonen, om man inte räknar med incidenten när hon pulade in tio skinkskivor, satte dem i halsen och kräkdes upp alltihopa i soffan.
Söndagen var mindre stressfri, Iordning och iväg enligt det vanliga konceptet....
Fast en liten dammsugning tvingade jag på min sambo iallafall. Först till strandstugeviken för att hämta Robbans post, vidare till Farfar för att hämta storbus och sedan var vi äntligen på väg till KOLMÅRDEN.
På vägen dit ringde mamma och frågade när vi skulle komma dit?! Ja till kvällen såklart svarade jag eftersom jag var övertygad om att Sara och Mattias skulle komma först då.
Men som vanligt har jag tagit radikalt fel. Dom var redan på väg upp och Mattias skulle tillbaka mot Oskarshamn redan vid 17. Fuck! Så missade vi det oxå, dessutom hade mamma stått och lagat 2 maträtter för att vi också skulle komma.
Framme vid Kolmården så inser vi att vi glömt parkeringspassen också. Faan kan det bli en bättre start på dagen eller?!
Barnen var iallfall sjukt duktiga och snälla, Mysan ville tillochmed gå själv. Det har ju typ aldrig hänt förr. Min lilla tjej som knappt kan gå till bilen ens.
Dom fick leka i parken en stund medan Roine beställde Tacos i Gobiöknen. Visst lite tjat om att bada i poolen infann sig men jag blev förvånad över hur enkelt det var att avleda barnen.
Inte lika kul att sätta sig och äta mat dock. Först skulle det roteras platser innan lugnet infann sig. Mysan åt några chips och vägrade att smaka ens på köttfärsen. Lucas åt upp allt, jätteduktig. Tänk att maten är en sån enorm stresskälla för föräldrar. Efter lite pul och övertalning fick vi tillslut i Den Envisaste Av Dom Alla all köttfärsen. Trodde aldrig att det skulle gå att få enna till den "goda sidan".
Efter maten hade barnen fullt med energi i benen. Då skulle det springas fram genom hela gobiöknen och savannen. Stannade och tittade på en Zebra som stog och betade.
-Titta mamma, han har tappat en ben, sa Lucas och pekade ivrigt för att visa sin mor.
-Nja, svarade jag, det är snoppen som hänger ner.
Det var ju naturligtvis jättekul så båda ungarna hängde på staketet vrålade PUNG och asgarvade. Kan ju erkänna att det var lite komiskt och "dronken" hängde ner så den nästan nuddade backen.
För att avleda könskomiken fortsatte vi till aporna, fortfarande i marathontempo. Vi beslöt oss för att vi skulle upp för berget och in i aparium. Båda barnen sprang såklart upp, Jag orkade halva backen innan luften försvann och vad fick jag för det? Inte en enda jävla apa på hela stället. Nej ALLA var ute såklart....
Barnen fick välja nästa station. Sälar och HAJAR (delfiner på vanlig svenska). Vi hann ner till marine World rätt lagom till en show, dock inte utan Mysan obligatoriska och berömda vurpa nerför ap/tiger berget. Min första tanke vid den incidenten var:
- Jaha nu pajade pannan för gott!
Men hör och häpna, ungen fick inte en skråma trots att hon sprang nedför, hon som annars snubblar på planmark och skrapar sönder sig totalt. Fast jätteledsen blev hon såklart ändå. Livrädd säkert.
Sen slutade springmarschen!!!
Glodde på Hajarna, roligast var ju såklart när markoolio pruttade. Mina barn har ju iallafall inte ärvt sin fars humor det har ju stått klart lääänge. Sedan fick sälarna sig ett besök. Mysans absoluta favvodjur.
Alla tigrar sov så vi gick bara igenom för att komma till Lucas favorit. Bilkörning. Den här gången fick Lillasyster också åka med. Gissa vem som var lycklig då?
Sedan skulle det klappas djur och titta på Björnen som för engångsskull satt och brummade på berget innan vi kom till det bästa på hela Kolmården. BAMSES VÄRLD.
Barnen åkte rutchkana klättrade på HiaHias hus och allt annat som barn brukar pyssla med därinne. Ett litet karusellåk också såklart sedan var det stängningsdax och en tur till Norrköping på agendan. Vi åkte bakvägen genom Åby vilket visade sig smart då vi såg trafikstockningen strax innan Stan.
Lucas var helt uppe i varv så jag sa:
- Om du inte lugnar ner dig och blir snäll, får du följa med Robban hem!
Det visade sig vara ett oerhört korkat uttryck då Lucas vart illgalen för han inte fick följa med Robban sen.
- Men jag blir inte snäll, jag vill bo hos honom, vrålades det när vi lämnat och hämtat färdigt grejer.
Båda kottarna slocknade som ljus på vägen hem. Skönt med det första rasten på dagen.
Direkt till mamma, som inte var hemma. Pappa, Anna, Izac och en väldigt efterlängtad SARA fanns på plats iallafall.
Vi åt lite kvällis och pratade skit en stund innan jag insåg att INGET var packat inför skolstarten på måndagen...
Bara hemåt alltså. Efter hela dagen borta med en massa saker på to-do-list, så var det såå skönt att bara ta det lugnt....
Läste första kapitlet i Bläckhjärta för barnen, men dom vägrade att sova. Dom hade ju precis lurat i bilen så det var ju inte helt oväntat....
Alldeles för sent så dunnade dom in i vilket fall och gissa vilka som var toktrötta på måndagmorgonen sen?!
Men det är en annan historia. Jag gissar att helgens äventyr räcker för de flesta.
Puss och Hej
Det kommer en helguppdatering
Men den hann inte bli förverkligad innan mitt hår skrek om en plattning innan skolan börjar....
har jag förresten glömt
Att skryta om mitt duktiga barn?
Ingen tutte sedan omtapetseringen!!!!
Meningen den dagen var ju att barnen bara skulle vara hos farfar under dagen så att jag hann klart med omtapetseringen. Så Farfar fick inte med nån välling och inga nappar. Sedan visade det sig ju att det var tjejkväll hos Karin på agendan. Tanken var då att hämta barnen efter men snälla rara Farfar tyckte att då kunde dom ju lika gärna sova över.
Underbart att få lite egen tid att spendera som man vill och en sovmorgon utan måsten är ju aldrig fel....
Dagen efter när kottarna hämtades så hade ju lilla damen inte haft tutte på 24 timmar. Så varför inte sluta när man fått första dygnet gratis?
När vi kom hem frågade hon naturligtvis efter den men mer än så har det inte varit på dom här två veckorna.
Igår tog vällingen slut också så det fick bli till att sova utan, att vakna också för den delen.
Så nu har det inte varit nån välling heller på nästan två dygn. Tror iofs att det blir värre att sluta med den men ett försök ska vi göra iallafall.
Det här med blöjan går faktiskt också rätt bra, i torsdags på dagis hade det inte hänt en enda olycka. Fast det kommer väl så småningom skulle jag tro. Det är bara att tvätta och tvätta tills lilladamen inser att man inte kan vänta till sista sekund innan man går på "tletten".
Att kissa är oftast inga problem men numero dos verkar svårare, konstigt det där för med Lucas var det tvärtom.
Igår sov hon faktiskt utan blöja också, kanska många mornar är hon helt torr faktsiskt. jag har goda förhoppningar om att vi slipper det där otyget snart i vilket fall....
Och stora herrn har reducerat sina aggresioner till ett par gånger i veckan.. Jippie man kanske inte är helt värdelös som förälder iallafall???
Nej nu ska jag sluta att terrorisera bloggnätet och göra något vettigt i stället...
Titta på tv, platta håret, sminka mig lite, ja sånt där viktigt med andra ord...
Ingen tutte sedan omtapetseringen!!!!
Meningen den dagen var ju att barnen bara skulle vara hos farfar under dagen så att jag hann klart med omtapetseringen. Så Farfar fick inte med nån välling och inga nappar. Sedan visade det sig ju att det var tjejkväll hos Karin på agendan. Tanken var då att hämta barnen efter men snälla rara Farfar tyckte att då kunde dom ju lika gärna sova över.
Underbart att få lite egen tid att spendera som man vill och en sovmorgon utan måsten är ju aldrig fel....
Dagen efter när kottarna hämtades så hade ju lilla damen inte haft tutte på 24 timmar. Så varför inte sluta när man fått första dygnet gratis?
När vi kom hem frågade hon naturligtvis efter den men mer än så har det inte varit på dom här två veckorna.
Igår tog vällingen slut också så det fick bli till att sova utan, att vakna också för den delen.
Så nu har det inte varit nån välling heller på nästan två dygn. Tror iofs att det blir värre att sluta med den men ett försök ska vi göra iallafall.
Det här med blöjan går faktiskt också rätt bra, i torsdags på dagis hade det inte hänt en enda olycka. Fast det kommer väl så småningom skulle jag tro. Det är bara att tvätta och tvätta tills lilladamen inser att man inte kan vänta till sista sekund innan man går på "tletten".
Att kissa är oftast inga problem men numero dos verkar svårare, konstigt det där för med Lucas var det tvärtom.
Igår sov hon faktiskt utan blöja också, kanska många mornar är hon helt torr faktsiskt. jag har goda förhoppningar om att vi slipper det där otyget snart i vilket fall....
Och stora herrn har reducerat sina aggresioner till ett par gånger i veckan.. Jippie man kanske inte är helt värdelös som förälder iallafall???
Nej nu ska jag sluta att terrorisera bloggnätet och göra något vettigt i stället...
Titta på tv, platta håret, sminka mig lite, ja sånt där viktigt med andra ord...
Våfflor utan ägg
3 dl mjöl
2 tsk bakpulver
knappt 1 dl socker
2½dl vatten
2dl mjölk
100g smält smör
2 tsk bakpulver
knappt 1 dl socker
2½dl vatten
2dl mjölk
100g smält smör
Lördag
Och bara två dagar kvar till skolan börjar. Undrar hur det ska gå att ta sig upp så tidigt varje dag och undrar hur det blir för barnen som varit hemma i 3½ månad att å på dagis hela dagarna?
Det var ju aldrigt några problem förrut men nu känns det rätt elakt faktiskt,,,,
Tänkte först att jag skulle börja promenera till skolan varje dag, sen kom jag på att det kanske barnen inte alls orkar,,,, Dom brukar ju vara tröttare än tröttast när man väcker dom på morgonen. Ja det återstår att se på måndagsmorgonen.
Igår lekte vi med "Tennis" och Algot i parken för ovanlighetens skull. Algot var rätt grinig men dom andra lekte på snällt och sansat.
Mysan och Dennis gill konceptet att springa omkring och ramla i högar eller att springa runt vindskyddet och i kör skrika "hejdo mamma do"... Knasbollar, men dom är riktigt söta ska jag säga.... När Algot var som allra värst passade Lucas på att springa omkring med småbusarna han med. Det tyckte dom var kul, när en "stor kille" ville leka med dom en stund.
Som vanligt när man masat ut arslet i parken så börjar det att regna, så det var ju bara att efter nån timme packa ihop allt och alla och ta sig in. Lucas följde naturligt vis inte med hem utan skulle vara hos Algot och äta "kungfumat" (nudlar om ni inte visste det).
Sedan segade sig den toktrista dagen fram, gjorde lite mussevåfflor, drack lite kaffe, glodde på tråkig tv... tjaa nästan allt var bara jättetråkigt..
Det kan vara så att jag har abstinens efter som boxen är slutkollad på men jag vet inte... Sitter just nu och finular på om man ska väcka liv i Linda däruppe och låna filmen så jag har något att pyssla med medan resten av familjen sussar sött...
Det är väl bara en tidsfråga dock innan dom kommer upp, dundrandes som 35 elefanter dock.
nehej kanske ska ta den där koppen kaffe som står och väntar på mig, en liten morgonciggeluring och njuta av lugnet hur länge det nu varar?
Hej hej
Det var ju aldrigt några problem förrut men nu känns det rätt elakt faktiskt,,,,
Tänkte först att jag skulle börja promenera till skolan varje dag, sen kom jag på att det kanske barnen inte alls orkar,,,, Dom brukar ju vara tröttare än tröttast när man väcker dom på morgonen. Ja det återstår att se på måndagsmorgonen.
Igår lekte vi med "Tennis" och Algot i parken för ovanlighetens skull. Algot var rätt grinig men dom andra lekte på snällt och sansat.
Mysan och Dennis gill konceptet att springa omkring och ramla i högar eller att springa runt vindskyddet och i kör skrika "hejdo mamma do"... Knasbollar, men dom är riktigt söta ska jag säga.... När Algot var som allra värst passade Lucas på att springa omkring med småbusarna han med. Det tyckte dom var kul, när en "stor kille" ville leka med dom en stund.
Som vanligt när man masat ut arslet i parken så börjar det att regna, så det var ju bara att efter nån timme packa ihop allt och alla och ta sig in. Lucas följde naturligt vis inte med hem utan skulle vara hos Algot och äta "kungfumat" (nudlar om ni inte visste det).
Sedan segade sig den toktrista dagen fram, gjorde lite mussevåfflor, drack lite kaffe, glodde på tråkig tv... tjaa nästan allt var bara jättetråkigt..
Det kan vara så att jag har abstinens efter som boxen är slutkollad på men jag vet inte... Sitter just nu och finular på om man ska väcka liv i Linda däruppe och låna filmen så jag har något att pyssla med medan resten av familjen sussar sött...
Det är väl bara en tidsfråga dock innan dom kommer upp, dundrandes som 35 elefanter dock.
nehej kanske ska ta den där koppen kaffe som står och väntar på mig, en liten morgonciggeluring och njuta av lugnet hur länge det nu varar?
Hej hej
1½ skiva kvar
av boxen... buhubuhu...
Jag vill glo färdigt samtidigt som jag vet hur tomheten kommer infinna sig.
Har förövrigt spenderat hela eftermiddagen nere i parken för ovanlighetens skull.. Nu ska det kokas spaghetti och röras ihop en skinksås eftersom jag absolut inte alls känner för att spendera någon tid alls i köket idag.
Barnen tittar på håkan bråken efter ett välbehövligt bad, som slutatde i gråt för ovanlighetens skull. Hoppas dom håller sig lugna tills maten är klar iallafall. Fast jag måste säga att dom varit ovanligt rara idag. Till och med väldigt rara....
Mysan har lyckats fixa en ny krigsskada i pannan, (fast den här gången hann ju den gamla försvinna helt iaf). Rätt ner i asfalten med pannan först. Det har blitt lite av signum för min snubbelfot till dotter.
Funderar på om jag ska tjuvsmaka lite på bärpajen som jag vispade ihop igår?! Fick lite kasst samvete när jag läste om alla andras träningsmani. men det är väl så, En gång Tjockis alltid tjockis.... Eller ska man bryta trenden kanske???
jag bjuder på en bild så kanske man kan få lite hjälp i det stora grubblingsproblemet?!
Mumsigt värre!!!
jaha och medan bilderna laddades upp blev maten klar!!! Är man kvinna så är man...
Nu blir det nog ett par avsnitt till innan Herrn (och "sex and the city-hatarn") kommer hem igen....
Hej svejs sålänge!
Jag vill glo färdigt samtidigt som jag vet hur tomheten kommer infinna sig.
Har förövrigt spenderat hela eftermiddagen nere i parken för ovanlighetens skull.. Nu ska det kokas spaghetti och röras ihop en skinksås eftersom jag absolut inte alls känner för att spendera någon tid alls i köket idag.
Barnen tittar på håkan bråken efter ett välbehövligt bad, som slutatde i gråt för ovanlighetens skull. Hoppas dom håller sig lugna tills maten är klar iallafall. Fast jag måste säga att dom varit ovanligt rara idag. Till och med väldigt rara....
Mysan har lyckats fixa en ny krigsskada i pannan, (fast den här gången hann ju den gamla försvinna helt iaf). Rätt ner i asfalten med pannan först. Det har blitt lite av signum för min snubbelfot till dotter.
Funderar på om jag ska tjuvsmaka lite på bärpajen som jag vispade ihop igår?! Fick lite kasst samvete när jag läste om alla andras träningsmani. men det är väl så, En gång Tjockis alltid tjockis.... Eller ska man bryta trenden kanske???
jag bjuder på en bild så kanske man kan få lite hjälp i det stora grubblingsproblemet?!
Mumsigt värre!!!
jaha och medan bilderna laddades upp blev maten klar!!! Är man kvinna så är man...
Nu blir det nog ett par avsnitt till innan Herrn (och "sex and the city-hatarn") kommer hem igen....
Hej svejs sålänge!
Jag är beroende
av Sex and the city....
Kan inte sluta kolla, jag borde göra 5000 andra saker men jag kan inte slita mig... Vad ska jag göra när serien är slut. kolla på filmen såklart, men sen då?
Stört att man kan bli beroende av tv!!!???
Så om nån undrar över dåliga inlägg med taskigt innehåll och sämre uppdatering så vet ni varför. Jag är beroende och kanske måste läggas in på behandlingshem snart...
Puss och hej
Kan inte sluta kolla, jag borde göra 5000 andra saker men jag kan inte slita mig... Vad ska jag göra när serien är slut. kolla på filmen såklart, men sen då?
Stört att man kan bli beroende av tv!!!???
Så om nån undrar över dåliga inlägg med taskigt innehåll och sämre uppdatering så vet ni varför. Jag är beroende och kanske måste läggas in på behandlingshem snart...
Puss och hej
Hmmmmm
Satt uppe hos Linda igår och drack den obligatoriska kaffekoppen medan Algot och Lucas "lekte" tillsammans. Då fick jag veta något som jag inte haft en aning om tidigare... kanske ska börja berättelsen med att jag inte brukar intressera mig för sånt jag inte från början har något intresse för eller finner minsta spännande eller relevant.
Saken var iallafall att hon skulle anmäla sig till arbetsförmedlingen för att föräldradagarna är slut och det finns inga jobb, inte ens ett sketet tim vikariat tydligen...
Linda är så gått som ensamstående med en "särbo" som bor och jobbar i stockholm och grabben är hemma på sommarlov. Barnvakterna flödar inte direkt och en obstinat sjuåring är ju inte det allra bästa att släppa med till AMF, iallafall inte om man vill ha en relativt stressfri situation. Om en arbetslössituation nånsin kan vara stressfri dvs.
AMF i oxelösund har lagt ner, man måste alltså ta sig till Nyköping för att skriva in sig, att det sedan sitter en representant från denna fördömda institution på komunhuset i Ockle spelar ingen roll. För att skriva in dig måste du ta dig till Nyköping. Det är 62 kronor i busstaxa fram och tillbaka ENBART för att starta upp systemet, som ABSOLUT inte kan göras per telefon????
Vad i helvete?
Tänk en männsika som levt på typ nada i flera månader och inte har barnvakt (kostar för den delen ännu mer pengar att släpa med barnet), bara för att "starta igång systemet".
VEM faaan var det som var så djävla bright och kom med den idén skulle jag vilja veta.
Dessutom fungerar det tydligen så att man får 75 dagar A-kassa, om dom sedan bestämmer att du har inte sökt jobb i den frekvens vi önskar då är det bye bye den lilla inkomsten man försökt leva på....
Vad är det för fel på det här jävla samhället egentligen? Är det verkligen meningen att man ska behöva ha det så här. Känns ju jävligt tryggt att bli slungad ut i verkligheten i april när skolan är slut. NOT....
Ska det behöva vara så att panikångesten ska infinna sig bara för man inte vet hur framtiden ser ut? Men jag vet köp något fint till nån som haar allt och ge en spark till den hemlösa som ligger på stan.... Bra idé, den som fick den....
Nej nu ska jag sluta bitterblogga och sätta på skygglapparna igen så man orkar med att leva... min nya försvarsmekanism (eller nya och nya, men det fungerar nästan jämt)...
För ett par dagar sedan hade jag lust att spy på allt, gärna min sambo också för han var så korkad, jag fick äta upp min känslor rätt snabbt när jag efter en tur till Jade kom hem till sovandes barn och diskad disk och hängd tvätt...
Varför är det alltid så, när man bara är så sur och bitter och har hittat tusen fel på sin andra hälft så motbevisar han mig i det tysta?
Nej nöjd och glad skulle jag vara, dagen har ju knappt börjat för sjuttsingen....
Beställde förövrigt lite uppfräschning till en ledsen garderob igår... (och tvättade ALL tvätt, men det känns mindre viktigt).
Så skönt ska det bli att få lite nytt, hoppas bara att tjockrumpan får plats i kläderna...
Och så slutligen lite blandade bilder från mobilen som tömdes i förrgår:
Tack och hej för denna gång....
Saken var iallafall att hon skulle anmäla sig till arbetsförmedlingen för att föräldradagarna är slut och det finns inga jobb, inte ens ett sketet tim vikariat tydligen...
Linda är så gått som ensamstående med en "särbo" som bor och jobbar i stockholm och grabben är hemma på sommarlov. Barnvakterna flödar inte direkt och en obstinat sjuåring är ju inte det allra bästa att släppa med till AMF, iallafall inte om man vill ha en relativt stressfri situation. Om en arbetslössituation nånsin kan vara stressfri dvs.
AMF i oxelösund har lagt ner, man måste alltså ta sig till Nyköping för att skriva in sig, att det sedan sitter en representant från denna fördömda institution på komunhuset i Ockle spelar ingen roll. För att skriva in dig måste du ta dig till Nyköping. Det är 62 kronor i busstaxa fram och tillbaka ENBART för att starta upp systemet, som ABSOLUT inte kan göras per telefon????
Vad i helvete?
Tänk en männsika som levt på typ nada i flera månader och inte har barnvakt (kostar för den delen ännu mer pengar att släpa med barnet), bara för att "starta igång systemet".
VEM faaan var det som var så djävla bright och kom med den idén skulle jag vilja veta.
Dessutom fungerar det tydligen så att man får 75 dagar A-kassa, om dom sedan bestämmer att du har inte sökt jobb i den frekvens vi önskar då är det bye bye den lilla inkomsten man försökt leva på....
Vad är det för fel på det här jävla samhället egentligen? Är det verkligen meningen att man ska behöva ha det så här. Känns ju jävligt tryggt att bli slungad ut i verkligheten i april när skolan är slut. NOT....
Ska det behöva vara så att panikångesten ska infinna sig bara för man inte vet hur framtiden ser ut? Men jag vet köp något fint till nån som haar allt och ge en spark till den hemlösa som ligger på stan.... Bra idé, den som fick den....
Nej nu ska jag sluta bitterblogga och sätta på skygglapparna igen så man orkar med att leva... min nya försvarsmekanism (eller nya och nya, men det fungerar nästan jämt)...
För ett par dagar sedan hade jag lust att spy på allt, gärna min sambo också för han var så korkad, jag fick äta upp min känslor rätt snabbt när jag efter en tur till Jade kom hem till sovandes barn och diskad disk och hängd tvätt...
Varför är det alltid så, när man bara är så sur och bitter och har hittat tusen fel på sin andra hälft så motbevisar han mig i det tysta?
Nej nöjd och glad skulle jag vara, dagen har ju knappt börjat för sjuttsingen....
Beställde förövrigt lite uppfräschning till en ledsen garderob igår... (och tvättade ALL tvätt, men det känns mindre viktigt).
Så skönt ska det bli att få lite nytt, hoppas bara att tjockrumpan får plats i kläderna...
Och så slutligen lite blandade bilder från mobilen som tömdes i förrgår:
Tack och hej för denna gång....
vissa saker borde vara förbjudet
till exempel:
-att som man bära shorts som slutar 20 cm ovanför knät, och dessutom bära skjorta eller slipover till
-att stoppa saker i picnickorgar på kvantum så andra utsätts för skammen när kassörskan hittar dom. (tack Angelica för du är så förstående).
-att smitta andra med förkylningar
-att anordna konserter på torsdagar, (har knappt hämtat mig än)
-att tillåta arbetslöshet så man måste var hemma i 3½ månad utan annan stimulans än skrikiga barn.
Ja det finns säkert en hel lista till att göra men så här när man är förkyld och fortfarande alldeles seg och trött efter "fest mitt i veckan" så fungerar inte dom små grå där uppe.
Har iallafall få arslet ur vagnen och städat undan det värsta. Tänkte smöra lite för min sambo sen så han kan skruva upp någon slags anordning till ett draperi till garderoben. Är fan trött på att se rakt in i oordningen nu. Kanske tillocj med ska rensa lite i skåpen och hyllan sedan också. Tror nån att jag orkar? Jag är fan tveksam.
jaja nu tjatas det om film kollning så mina ambitiösa planer får väl läggas på hyllan antar jag...
och bilder kommer,, snart
-att som man bära shorts som slutar 20 cm ovanför knät, och dessutom bära skjorta eller slipover till
-att stoppa saker i picnickorgar på kvantum så andra utsätts för skammen när kassörskan hittar dom. (tack Angelica för du är så förstående).
-att smitta andra med förkylningar
-att anordna konserter på torsdagar, (har knappt hämtat mig än)
-att tillåta arbetslöshet så man måste var hemma i 3½ månad utan annan stimulans än skrikiga barn.
Ja det finns säkert en hel lista till att göra men så här när man är förkyld och fortfarande alldeles seg och trött efter "fest mitt i veckan" så fungerar inte dom små grå där uppe.
Har iallafall få arslet ur vagnen och städat undan det värsta. Tänkte smöra lite för min sambo sen så han kan skruva upp någon slags anordning till ett draperi till garderoben. Är fan trött på att se rakt in i oordningen nu. Kanske tillocj med ska rensa lite i skåpen och hyllan sedan också. Tror nån att jag orkar? Jag är fan tveksam.
jaja nu tjatas det om film kollning så mina ambitiösa planer får väl läggas på hyllan antar jag...
och bilder kommer,, snart
Petter is da shit!!
usch vad omoget det där lät, men faan killen kan verkligen utföra det han kommit för. Kände mig inte en dag över 19 när "så klart" började poppa inne på Skeppsbron.....
Innan spelningen och strax efter så kände jag mig rätt gammal som vanligt. Träffade även en knasig sak som kände sig fet. Jovisst!!! Mer rippad människa kanske man får leta ett tag efter?!
Men annars var det trevligt eller vaddå annars, det VAR trevligt. Jag och Anneli tog några öl och snackade skit och gamla minnen. Vad kan var bättre än det?
Fick skjuts hem av en klasskompis från högstadiet och hans vän "fotbojan", fråga mig inte varför han kallades så?
Morgon efter kändes det verkligen att man inte var ung längre, att barnen sprang ikring och tjatade gjorde att man verkligen undrade varför man ens tänkt tanken på att gå ut.
Det gick faktiskt bra ändå, behövde inte vakna förrän vi kvart i tio och dom skötte sig väldans bra.... Mamma blev bara halv människa men orkade masa sig ut i parken iallafall.
Linda och Algot kom ner dom oxå.
På fredagar slutar ju herrn dessutom tidigt så han pyste in och hämtade bilen som var klar. Tack morfar för skjutsen förresten. Sedan blev det bakis lunch i parken. Big Mac och co...
Har haft sjukt ont i halsen och snoret bara rinner, fick verkligen ta mig i kragen för att orka med en sväng till Söderköping för att klättra lite i berget idag. Och nu är jag helt slut och färdig så bilder lägger jag upp senare eller i morgon...
Tack och hej från en helt slut tjej (eller tant men det rimmar ju inte)
Innan spelningen och strax efter så kände jag mig rätt gammal som vanligt. Träffade även en knasig sak som kände sig fet. Jovisst!!! Mer rippad människa kanske man får leta ett tag efter?!
Men annars var det trevligt eller vaddå annars, det VAR trevligt. Jag och Anneli tog några öl och snackade skit och gamla minnen. Vad kan var bättre än det?
Fick skjuts hem av en klasskompis från högstadiet och hans vän "fotbojan", fråga mig inte varför han kallades så?
Morgon efter kändes det verkligen att man inte var ung längre, att barnen sprang ikring och tjatade gjorde att man verkligen undrade varför man ens tänkt tanken på att gå ut.
Det gick faktiskt bra ändå, behövde inte vakna förrän vi kvart i tio och dom skötte sig väldans bra.... Mamma blev bara halv människa men orkade masa sig ut i parken iallafall.
Linda och Algot kom ner dom oxå.
På fredagar slutar ju herrn dessutom tidigt så han pyste in och hämtade bilen som var klar. Tack morfar för skjutsen förresten. Sedan blev det bakis lunch i parken. Big Mac och co...
Har haft sjukt ont i halsen och snoret bara rinner, fick verkligen ta mig i kragen för att orka med en sväng till Söderköping för att klättra lite i berget idag. Och nu är jag helt slut och färdig så bilder lägger jag upp senare eller i morgon...
Tack och hej från en helt slut tjej (eller tant men det rimmar ju inte)
Muffins utan ägg
5 dl mjöl
3 dl socker
3 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
3 msk kakao
2 dl mjölk
150 g smör (smält naturligtvis
3 dl socker
3 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
3 msk kakao
2 dl mjölk
150 g smör (smält naturligtvis
Ja ni vet hur man gör, torra ingredienser först sedan de våta... Smacka in i ugnen på 175 grader Celsius i ca 20 minuter
Om man vill kan man slänga ihop florsocker kakao och en pytteskvätt kaffe och smeta på glasyr när muffinsarna är klara men det är naturligtvis helt upp till er själva
Det var det. har tänkt ett par dagar att receptet ska spridas vidare. Vad faaan gör man när magen bara vägrar allt med ägg i. Allt smaskigt innehåller ju för fasen ägg. Bra på ett sätt, det är lättare att döva suget när man vet hur kass man mår efteråt.
får be om ursäkt för den centrerade texten. Vet hur jävla astråkigt det är att läsa skiten men det vill inte försvinna helt enkelt. Eller så är jag så kass på inställningar som jag länge misstänkt...
Dagarna som gått sedan sista inlägget har i vilket fall bara sprungit förbi. Jag hann med en del i måndags medan jag pluggade och när sedan barnen hämtades var dom sådär överlyckliga som bara två dagiströtta barn kan vara, så vi åkte hem istället för till stranden. Dom fick mucka på sitt rum medan jag helt slut i huvudet placerade mig framför "Sex and the city".
Roine kom hem vid fyra i måndags. Käkade och duschade sedan tog han med Lucas på fisketur.. Gissa vem som var avis då?
Inga fiskar blev det den här gången heller. Stackars Lucas, får aldrig nån firre.
Tisdag minns jag knappt vad vi gjorde, käkade plättar i parken. Algot och Linda sällskapade en stund innan det började regna. Just det sedan åkte vi till stenvik för att ta ett dopp i regnet, så var det ju. Hälsade på mamma sedan lämnade jag bil och barn till mon sambo som tog dem till farfar. Mest för att visa nya bilen för Robban. Skönt med ett par timmar på sofflocket iaf.
Onsdagen var bara full rulle, mamma kom på morgonen för att passa buset medan jag åkte in med bilen för någon service. En kopp kaffe efter jag kommit hem så åkte mamma vidare. Jag och barnen plockade lite, jag undan och dom fram. Lagade lite mat innan Mormor och Morfar kom för att smaka på muffinsarna....
När det var dax att dra sig vidare tänkte jag att lite parklek kanske får buset att rinna av. vi klädde på oss och traskade ut.
Hade väl som vanligt bara vart ute nån timme innan det började droppa, det visade sig snart att det inte bara var lite dropp utan himlen öppnade sig och det bara öste ner. Översvämmning på 5 minuter kan man säga.
Som sagt det var ju dagisdag i dag, ska väl sätta igång med det jag skulle göra kanske....
Ha det!
Ny vecka
Faan vad helgerna går fort.
På söndagen så vaknade jag kl 10 och insåg att vi kanske nannat liiiite för länge. En kort morgon innebär en stressad mamma och det är aldrig kul. Vi kastade i oss lite frukost och packade iordning det nödvändigaste för ett besök på stranden. Blåste sedan ut till farfar för att hämta storbus.
Inte ett ljud när vi kom, han bara hoppade in i bilen redo för resten av dagens äventyr. Trist att inte kunna stanna hos Farfar en stund för att få en redogörelse för helgens bravader men det får vi ta nästa gång.
Träffade på Jade och Filippa på Stenvik. Alltid lika trevligt med sällskap. Krokodiler och jättesköldpadoor blåstes upp och mammor parkerade sig på ett bra solställe. Pappan fick offra sig och bada med barnen.
Tiden går som vanligt alldeles för fort när man har trevligt så efter 2 timmar var det dax att plocka in halvnakna och blöta barn i bilen så vi han till 15 föreställningen på bion. Jag och Linda har nämligen lovat våra barn Ice Age 3 på bio och om ni minns så var det tjockt med folk sist vi tänkte gå...
Roine och Mysan fick oxå följa med. Tänkte att det blir nog ett äventyr att gå på bio med en tvååring. Vi köpte "lite" godis på Kvantum innan vi släntrade in på Tärnan för att avnjuta en film i sommarvädret...
Killarna satt lugnt och kollade på filmen (eller Lucas upprepade allt som sas som vanligt) och hör och höpna det gjorde Mysan också. Inte ett ljud eller ett spring i benen på hela filmen. Eller dom sista tjugo minutrarna ville hon byta stol typ 12 gånger men ändå hon var tyst och nöjd iallafall.
Den enda incidenten var att barnet blev kissnödigt när det återstod 10 minuter av filmen men hon och Roine knatade iväg till toan så var det problemet löst.
Tillochmed Tanten som satt i kassan sa att Mysan var otroligt duktig när vi gick ut sedan. Man kan inte annat än hålla med, jag trodde faktiskt att hon skulle somna men icke sa picke hon satt som sagt som ett ljus nästan hela filmen.
Jag frågade efter om filmen var bra.
- Cool, mamma, jättecool, svarade Mysan och sprang iväg fär att klättra i trappen med brorsan och Algot.
Lucas ville promt gå promenad med Linda och Algot hem, (utan skor) så vi andra hoppade in i världens fimaste bil och pyste hem för att koka kaffe och blanda saft.
Lagom till det var klart hade Linda kommit hem med grabbarna, och inte ett gnäll från killarna på hela vägen. Otroligt dom som annars har ont i benen innan man ens ser Rimi....
Satt ute i parken till klockan närmade sig halv åtta tror jag. Dennis kom också ut för att röja ett par varv, men alla barnen var nog lite sega och trötta efter först sommarvärme och sedan mittpådagen bio för det gick inte gnällfritt till i parken vill jag lova.
Gick in till oss och lagade en alledeles för sen middag när Dennis, Andreas och Fredrik skulle pysa iväg, Den första till sin mamma och de två senare till jobbet i Stockholm.
Vid halv nio så fick vi bryta upp eftersom det är dagis dag idag. Roine fick natta barn medan jag silverschampooade mitt hår, trodde jag skulle slockna direkt sedan men icke. Låg och vred och vände på mig tills klockan närmade sig 24.
Suuurt att inte kunna sova ordentligt, speciellt när man vet att alarmet ska gå av X antal timmar senare.
Jaja jag vaknade efter larmet sjungit "Kings of Leons- Closer" i tio minuter och nu sitter jag här.
Nu ska kaffe värmas på sedan ska dagen välkomnas med alla nya möjligheter...
Puss och Hej
På söndagen så vaknade jag kl 10 och insåg att vi kanske nannat liiiite för länge. En kort morgon innebär en stressad mamma och det är aldrig kul. Vi kastade i oss lite frukost och packade iordning det nödvändigaste för ett besök på stranden. Blåste sedan ut till farfar för att hämta storbus.
Inte ett ljud när vi kom, han bara hoppade in i bilen redo för resten av dagens äventyr. Trist att inte kunna stanna hos Farfar en stund för att få en redogörelse för helgens bravader men det får vi ta nästa gång.
Träffade på Jade och Filippa på Stenvik. Alltid lika trevligt med sällskap. Krokodiler och jättesköldpadoor blåstes upp och mammor parkerade sig på ett bra solställe. Pappan fick offra sig och bada med barnen.
Tiden går som vanligt alldeles för fort när man har trevligt så efter 2 timmar var det dax att plocka in halvnakna och blöta barn i bilen så vi han till 15 föreställningen på bion. Jag och Linda har nämligen lovat våra barn Ice Age 3 på bio och om ni minns så var det tjockt med folk sist vi tänkte gå...
Roine och Mysan fick oxå följa med. Tänkte att det blir nog ett äventyr att gå på bio med en tvååring. Vi köpte "lite" godis på Kvantum innan vi släntrade in på Tärnan för att avnjuta en film i sommarvädret...
Killarna satt lugnt och kollade på filmen (eller Lucas upprepade allt som sas som vanligt) och hör och höpna det gjorde Mysan också. Inte ett ljud eller ett spring i benen på hela filmen. Eller dom sista tjugo minutrarna ville hon byta stol typ 12 gånger men ändå hon var tyst och nöjd iallafall.
Den enda incidenten var att barnet blev kissnödigt när det återstod 10 minuter av filmen men hon och Roine knatade iväg till toan så var det problemet löst.
Tillochmed Tanten som satt i kassan sa att Mysan var otroligt duktig när vi gick ut sedan. Man kan inte annat än hålla med, jag trodde faktiskt att hon skulle somna men icke sa picke hon satt som sagt som ett ljus nästan hela filmen.
Jag frågade efter om filmen var bra.
- Cool, mamma, jättecool, svarade Mysan och sprang iväg fär att klättra i trappen med brorsan och Algot.
Lucas ville promt gå promenad med Linda och Algot hem, (utan skor) så vi andra hoppade in i världens fimaste bil och pyste hem för att koka kaffe och blanda saft.
Lagom till det var klart hade Linda kommit hem med grabbarna, och inte ett gnäll från killarna på hela vägen. Otroligt dom som annars har ont i benen innan man ens ser Rimi....
Satt ute i parken till klockan närmade sig halv åtta tror jag. Dennis kom också ut för att röja ett par varv, men alla barnen var nog lite sega och trötta efter först sommarvärme och sedan mittpådagen bio för det gick inte gnällfritt till i parken vill jag lova.
Gick in till oss och lagade en alledeles för sen middag när Dennis, Andreas och Fredrik skulle pysa iväg, Den första till sin mamma och de två senare till jobbet i Stockholm.
Vid halv nio så fick vi bryta upp eftersom det är dagis dag idag. Roine fick natta barn medan jag silverschampooade mitt hår, trodde jag skulle slockna direkt sedan men icke. Låg och vred och vände på mig tills klockan närmade sig 24.
Suuurt att inte kunna sova ordentligt, speciellt när man vet att alarmet ska gå av X antal timmar senare.
Jaja jag vaknade efter larmet sjungit "Kings of Leons- Closer" i tio minuter och nu sitter jag här.
Nu ska kaffe värmas på sedan ska dagen välkomnas med alla nya möjligheter...
Puss och Hej
Vilken härlig dag
Mysan slocknade vid 17.15 på vägen hem igår. Vaknade en timme senare, åt lite glass och frågade efter tutten som hon varit utan i över ett dygn. Vi svarade att det inte fanns någon och det svarde var tydligen ok. Sedan gick hon in i sängen och la sig igen.
Hon sov till klockan 5 i morse då kom hon in och sa att pappa skulle springa efter vatten och att en fluga kröp på henne.
Jag vaknade vid 8 och då sov hon på tre kuddar på golvet bredvid sängen.
Fick väcka barnet vid kvart i tio.
Hon käkade lite smörgås sedasn bar det av till Mormor Lotta och Morfar Enkött (anders)... Inte ett gnäll om tutten. Åt lite mat (tacos, mums) sedan åkte vi hem för att packa badkläder. Passade på att hämta en blomma som Jade ville låna till håret och svängde förbi med den. Per bjöd på kaffe och filippa deklarerade att hon skulle på PARTYYYY.
En sväng till stenvik för att ta en dopp i poolen dom kallar östersjön. Burr sa mamma medan pappa badkrukan tyckte det var hur skönt som helst.
Hemma igen tog vi en snabb lur på gräsmattan innan vi gick ner till affären. Pappan ville ha pizza och Mysan en klubba.
Kollade på ett par avsnitt "sex and the city" medan Roine sov och Mysan kollade Räddningspatrullen.
Pratade med Lucas som varit på stranden med farfar och Cajsa och som åt "jakeroner och fläsk" och sedan skulle ut till tältet med farfar. Dom ska provtälta på tomten inatt, Det blir nog en upplevelse för barnet.
Nu glämde jag ju nästan att dom "snackat" fisk också, dom var dock för små för att ta hem och grilla så fiskarna blev tillbaka släppta i sjön.
Nu på kvällskvisten har vi busat med grannarna. Dennis är här över helgen. Lika gammal som Mysan och idag lekte dom alldeles förträffligt med varandra. Busade och hade sig över hela gården. Dessutom försökte dom små liven smita ut på bilvägen. tur att sprinterlöparen Andreas var med och kunde jaga rätt på bustrollen....
Dom där två får man tydligen hålla stenkoll på. Annat är det när Lucas och Algot leker, dom vet precis vart dom får gå....
Nu ska jag avverka ett avsnitt till innan hyrfilmen ska granskas och Mysan nattas.....
Puss och hej....
Och du Carro den där ölen kanske vi kan ta nästa helg????
Hon sov till klockan 5 i morse då kom hon in och sa att pappa skulle springa efter vatten och att en fluga kröp på henne.
Jag vaknade vid 8 och då sov hon på tre kuddar på golvet bredvid sängen.
Fick väcka barnet vid kvart i tio.
Hon käkade lite smörgås sedasn bar det av till Mormor Lotta och Morfar Enkött (anders)... Inte ett gnäll om tutten. Åt lite mat (tacos, mums) sedan åkte vi hem för att packa badkläder. Passade på att hämta en blomma som Jade ville låna till håret och svängde förbi med den. Per bjöd på kaffe och filippa deklarerade att hon skulle på PARTYYYY.
En sväng till stenvik för att ta en dopp i poolen dom kallar östersjön. Burr sa mamma medan pappa badkrukan tyckte det var hur skönt som helst.
Hemma igen tog vi en snabb lur på gräsmattan innan vi gick ner till affären. Pappan ville ha pizza och Mysan en klubba.
Kollade på ett par avsnitt "sex and the city" medan Roine sov och Mysan kollade Räddningspatrullen.
Pratade med Lucas som varit på stranden med farfar och Cajsa och som åt "jakeroner och fläsk" och sedan skulle ut till tältet med farfar. Dom ska provtälta på tomten inatt, Det blir nog en upplevelse för barnet.
Nu glämde jag ju nästan att dom "snackat" fisk också, dom var dock för små för att ta hem och grilla så fiskarna blev tillbaka släppta i sjön.
Nu på kvällskvisten har vi busat med grannarna. Dennis är här över helgen. Lika gammal som Mysan och idag lekte dom alldeles förträffligt med varandra. Busade och hade sig över hela gården. Dessutom försökte dom små liven smita ut på bilvägen. tur att sprinterlöparen Andreas var med och kunde jaga rätt på bustrollen....
Dom där två får man tydligen hålla stenkoll på. Annat är det när Lucas och Algot leker, dom vet precis vart dom får gå....
Nu ska jag avverka ett avsnitt till innan hyrfilmen ska granskas och Mysan nattas.....
Puss och hej....
Och du Carro den där ölen kanske vi kan ta nästa helg????
Barnfritt
Jaha så har man haft rekreationstid i över 24 timmar. Så välbehövligt att det inte går att beskriva. Var alldeles ensamen hela dagen igår. Tapetseringen gick som smort och målningen blev bra. Kära sambon kom hem vid halv fem och hade då hämtat min nya lampa som Jade hade beställt. Det blev verkligen pricken över i:t i sovrummet. Är så nöjd att det är svårt att beskriva även det.
När klockan började krypa mot 18 så gjorde jag mig presentabel och åkte i väg mot svalsta för att infinna mig hos Ida. Det vankades nämligen tjejkväll hos Karin. Fick busa lite med Loke innan han skulle nattas och mysa lite med Maja som spenderade natten hos dom.
Smilla var inte hemma. Hon hade tillbringat hela dagen hos Farmor och Farfar och ville naturligtvis stanna kvar. Smilla är lika förälskad i Farmor som Lucas är i Farfar.
Kalle och hans vän Tobbe höll på med altanen. Riktigt duktiga byggkillar må jag säga, fast Kalle inte borde bygga något alls med sin trasiga arm.
Som vanligt en halvtimme sena så dök vi upp hos Karin. Förmodligen var det ingen som blev förvånad och vi var inte dom sista som dök upp heller. Det visade sig vara ett otroligt bra beslut att infinna sig, mycket prat, skitsnack och skratt under kvällen. Dessutom hörde Farfar av sig och sa att ungarna kunde stanna kvar över natten. Underbart då kunde man slappna av ännu mera.
Gjorde en relativt tidig kväll iallafall, var nog hemma till halv elva ungefär. Glodde lite på 2½ män och scrubs innan jag somnade in.
Tror att lite ensamtid var det bästa som kunde hända just nu. Har sovit ända till kvart i elva i morse. Så underbart med lugn och ro, varken sambo eller busar som tjatar på en.
Nu ska håret få sig en omgång och sedan ska busarna och nya bilen hämtas....
Lite bilder från igår:
När klockan började krypa mot 18 så gjorde jag mig presentabel och åkte i väg mot svalsta för att infinna mig hos Ida. Det vankades nämligen tjejkväll hos Karin. Fick busa lite med Loke innan han skulle nattas och mysa lite med Maja som spenderade natten hos dom.
Smilla var inte hemma. Hon hade tillbringat hela dagen hos Farmor och Farfar och ville naturligtvis stanna kvar. Smilla är lika förälskad i Farmor som Lucas är i Farfar.
Kalle och hans vän Tobbe höll på med altanen. Riktigt duktiga byggkillar må jag säga, fast Kalle inte borde bygga något alls med sin trasiga arm.
Som vanligt en halvtimme sena så dök vi upp hos Karin. Förmodligen var det ingen som blev förvånad och vi var inte dom sista som dök upp heller. Det visade sig vara ett otroligt bra beslut att infinna sig, mycket prat, skitsnack och skratt under kvällen. Dessutom hörde Farfar av sig och sa att ungarna kunde stanna kvar över natten. Underbart då kunde man slappna av ännu mera.
Gjorde en relativt tidig kväll iallafall, var nog hemma till halv elva ungefär. Glodde lite på 2½ män och scrubs innan jag somnade in.
Tror att lite ensamtid var det bästa som kunde hända just nu. Har sovit ända till kvart i elva i morse. Så underbart med lugn och ro, varken sambo eller busar som tjatar på en.
Nu ska håret få sig en omgång och sedan ska busarna och nya bilen hämtas....
Lite bilder från igår:
Så där ja
Då är tapetseringen kvar... Nu ska övriga väggar få lite mera färg bara så skaa min nya lampa hämtas oss bästa Jejdan som beställt en ny åt mig... Eller ska man kanske åka och hämta lampan först. Min händer mår sådär efter X antal klättringar och klippningar och mätningar?!
Vi får se vad latmasken i mig säger.
Nu har jag iaf jobbat bort lite av bitterheten som genomsyrade tidigare inlägg.
Barnen är hos Farfar och busar. han ställde upp och hämtade dem efter Dagis. Så skönt att kunna fortsätta med det man tagit sig för utan att ha dåligt samvete för att dom får leka med det som går i ett hem i kaos. Det blir nämligen KAOS när jag tar mig för något. Grejer och pinaler överalllt.
I går fick jag för mig att möblera om. Allt började med att mina vilddjur fick för sig att riva ur Mysans sängkläder för att kunna åka kana nerför Lucas säng med madrassen. Jag insåg att BackHyllgrejsen stod alldeles för farligt till och flyttade den. Hmm då blev det fasligt trångt istället och jag insåg att operation storrens och ommöblering var på sin plats.
Ungarna släpade fram och klättrade på allt och jag möblerade om..
Framemot kl 14 blev jag medveten om hur fort klockan gått och undrade varför barnen inte börjat slåss av hunger än.
Lagade i vilket fall lite makaroner och köttfärs som dom fick mumsa på medan jag underhöll Anna och Jeanett som kom i samma veva.
Tjejerna skulle hämta all panten som jag rotat fram medan balkongen fick sig en omgång.
Barnen åt upp all sin mat framför Sunes Sommar på deras då upplockade fina, ommöblerade rum. Jag fick nöja mig med att fortsätta plocka grejor när tjejerna åkt iväg.
På sena eftermiddagen gick vi ut i parken för att leka med Algot och Linda en stund. Lucas dagiskompis Tim och hans bror kom också ut en sväng.
Lucas tyckte det var jättekul, fast det tycker han iofs alltid, iallafall så länge det finns en kompis att busa med. När Roine kom hem från jobbet och fått lite mat i magen han med så tog han med Mysan till Farfar för att hälsa på Robban och Amelia. Lucas ville absolut vara kvar och leka med barnen.
Vi satt ute till klockan var 19 ungefär sedan ville killarna (Lucas och Algot) ha Mussemackor uppe hos Linda. Det fick dom såklart och jag själv passade på att finputsa det sista medan familjen var utackorderad.
Men det har ju varit dagis idag så när klockan närmade sig 20 tyckte jag att Lucas skulle komma ner och sova lite. Mysan hade somnat i bilen på vägen hem (UTAN tutte).
Lucas kom hem något motvilligt men kissade och hoppade ner i sängen för att höra lite Lotta på bråkmakaregatan. Han somnade relativt fort efter det. (i mammas säng)
Nu ska jag nog bara njuta av lugnet en stund innan det är dax att fortsätta med mina åtagande... Puss och Hej
Vi får se vad latmasken i mig säger.
Nu har jag iaf jobbat bort lite av bitterheten som genomsyrade tidigare inlägg.
Barnen är hos Farfar och busar. han ställde upp och hämtade dem efter Dagis. Så skönt att kunna fortsätta med det man tagit sig för utan att ha dåligt samvete för att dom får leka med det som går i ett hem i kaos. Det blir nämligen KAOS när jag tar mig för något. Grejer och pinaler överalllt.
I går fick jag för mig att möblera om. Allt började med att mina vilddjur fick för sig att riva ur Mysans sängkläder för att kunna åka kana nerför Lucas säng med madrassen. Jag insåg att BackHyllgrejsen stod alldeles för farligt till och flyttade den. Hmm då blev det fasligt trångt istället och jag insåg att operation storrens och ommöblering var på sin plats.
Ungarna släpade fram och klättrade på allt och jag möblerade om..
Framemot kl 14 blev jag medveten om hur fort klockan gått och undrade varför barnen inte börjat slåss av hunger än.
Lagade i vilket fall lite makaroner och köttfärs som dom fick mumsa på medan jag underhöll Anna och Jeanett som kom i samma veva.
Tjejerna skulle hämta all panten som jag rotat fram medan balkongen fick sig en omgång.
Barnen åt upp all sin mat framför Sunes Sommar på deras då upplockade fina, ommöblerade rum. Jag fick nöja mig med att fortsätta plocka grejor när tjejerna åkt iväg.
På sena eftermiddagen gick vi ut i parken för att leka med Algot och Linda en stund. Lucas dagiskompis Tim och hans bror kom också ut en sväng.
Lucas tyckte det var jättekul, fast det tycker han iofs alltid, iallafall så länge det finns en kompis att busa med. När Roine kom hem från jobbet och fått lite mat i magen han med så tog han med Mysan till Farfar för att hälsa på Robban och Amelia. Lucas ville absolut vara kvar och leka med barnen.
Vi satt ute till klockan var 19 ungefär sedan ville killarna (Lucas och Algot) ha Mussemackor uppe hos Linda. Det fick dom såklart och jag själv passade på att finputsa det sista medan familjen var utackorderad.
Men det har ju varit dagis idag så när klockan närmade sig 20 tyckte jag att Lucas skulle komma ner och sova lite. Mysan hade somnat i bilen på vägen hem (UTAN tutte).
Lucas kom hem något motvilligt men kissade och hoppade ner i sängen för att höra lite Lotta på bråkmakaregatan. Han somnade relativt fort efter det. (i mammas säng)
Nu ska jag nog bara njuta av lugnet en stund innan det är dax att fortsätta med mina åtagande... Puss och Hej
Hmmm
Om man är normalt funtat så älskar man sina barn. Det är ju en självklarhet att man som föräldrar älskar sina barn mer än något annat. Eller?
Måste man då deklarera i varje blogg inlägg man skriver att så är fallet? Känner att jag blr lite trött på människor som måste hävda sig hela tiden. Eller det kanske e precis det jag gör själv nu.
Det här med barn är fasiken det svåraste jag gett mig in på. Fattar inte att livet kan vara rosenrött och gulligt på rosa och blå moln för alla andra (ja för det är så det låter). Är det bara mina barn som skriker och gapar och beter sig illa?
Klart att dom också är snälla goa och underbara men det är väl avbrotten i lugnet som utmärker sig?
Jag ser ingen mening i att berätta om allt som är gosigt och pluttigt för det måste man ju uppleva själv för att veta hur härligt det är.
När jag skriver är det för att få utlopp för allt som finns inuti mig. Allt jobbigt som måste ut innan man spricker. Kan det vara därför som allt låter som hemskt neggo hela tiden?
Men men det skulle inte vara ett försvars tal för inget påhopp har infunnit sig, det var mest en stilla undran om det är fel på mig eller fel på alla andra?
Jag skriver iofs min blogg för min skull och lägger ut bilder mest för alla andras skull. Andra bloggar som jag läst idag skrevs för alla andras skull och då måste tydligen livet vara gulligt och pluttigt och problemfritt.....
Hu nu lät jag bitter det är jag medveten om......
Ska kanske prova på att tapetsera för första gången i mitt liv istället????
Måste man då deklarera i varje blogg inlägg man skriver att så är fallet? Känner att jag blr lite trött på människor som måste hävda sig hela tiden. Eller det kanske e precis det jag gör själv nu.
Det här med barn är fasiken det svåraste jag gett mig in på. Fattar inte att livet kan vara rosenrött och gulligt på rosa och blå moln för alla andra (ja för det är så det låter). Är det bara mina barn som skriker och gapar och beter sig illa?
Klart att dom också är snälla goa och underbara men det är väl avbrotten i lugnet som utmärker sig?
Jag ser ingen mening i att berätta om allt som är gosigt och pluttigt för det måste man ju uppleva själv för att veta hur härligt det är.
När jag skriver är det för att få utlopp för allt som finns inuti mig. Allt jobbigt som måste ut innan man spricker. Kan det vara därför som allt låter som hemskt neggo hela tiden?
Men men det skulle inte vara ett försvars tal för inget påhopp har infunnit sig, det var mest en stilla undran om det är fel på mig eller fel på alla andra?
Jag skriver iofs min blogg för min skull och lägger ut bilder mest för alla andras skull. Andra bloggar som jag läst idag skrevs för alla andras skull och då måste tydligen livet vara gulligt och pluttigt och problemfritt.....
Hu nu lät jag bitter det är jag medveten om......
Ska kanske prova på att tapetsera för första gången i mitt liv istället????
Stavningsproblem???
Kul att man är så hyper att det där med stavningen visst kom i andra hand i förra inlägget,,, Jajja jag får skylla på att man är slut som människa...
Idag har det gått bättre än igår, inta så fasligt många utbrott, om man inte ska räkna med elakheterna till stackars morfar efter lunchen.
Annars har det gått rätt bra att hejda utbrotten idag. Hoppas att min nya taktik ska fungera för alla parter. För som jag nämnde tidigare så vill man ju vara en trygghet för sina barn inte en labil psyktant som lackar fett på allt. Om jag kan få ordning och fason på mitt egna barsnsliga beteende kanske lilla herrn i huset också blir en gladare människa.
Det är svårt att bita ihop när ungarna retar gallfeber på varandra och beter sig som två skogstoliga dårar, men va fasiken man får väl bli vuxen helt enkelt. Dom har ju faktiskt inte valt att få mig som mamma heller. Jag har ju faktiskt alltid ansett att Mamma och Pappa rollen får man göra sig förtjänt av, kanske är dax att börja jobba på det.
Att älska sina barn är inte svårt när dom är söta och rara, men sedan då, när dom blir arga eller obstinata så behövs ju ett ton extra kärlek för att dom ska veta vart tryggheten finns.
Vilken oerhörd svår balansgång det är mellan att vara kärleksfull och att förvandla barnen till ouppfostrade gnällspikar. Jag vill ha lugna trygga tacksamma gullungar (vilket jag också har i ljusa stunder).
Åhh mycket fram och tillbaka som vanligt. Nu ska jag fortsätta titta på Saltkråkan. Barnen sover som små änglar och har varit hur goa som helst hela eftermiddagen.....
Idag har det gått bättre än igår, inta så fasligt många utbrott, om man inte ska räkna med elakheterna till stackars morfar efter lunchen.
Annars har det gått rätt bra att hejda utbrotten idag. Hoppas att min nya taktik ska fungera för alla parter. För som jag nämnde tidigare så vill man ju vara en trygghet för sina barn inte en labil psyktant som lackar fett på allt. Om jag kan få ordning och fason på mitt egna barsnsliga beteende kanske lilla herrn i huset också blir en gladare människa.
Det är svårt att bita ihop när ungarna retar gallfeber på varandra och beter sig som två skogstoliga dårar, men va fasiken man får väl bli vuxen helt enkelt. Dom har ju faktiskt inte valt att få mig som mamma heller. Jag har ju faktiskt alltid ansett att Mamma och Pappa rollen får man göra sig förtjänt av, kanske är dax att börja jobba på det.
Att älska sina barn är inte svårt när dom är söta och rara, men sedan då, när dom blir arga eller obstinata så behövs ju ett ton extra kärlek för att dom ska veta vart tryggheten finns.
Vilken oerhörd svår balansgång det är mellan att vara kärleksfull och att förvandla barnen till ouppfostrade gnällspikar. Jag vill ha lugna trygga tacksamma gullungar (vilket jag också har i ljusa stunder).
Åhh mycket fram och tillbaka som vanligt. Nu ska jag fortsätta titta på Saltkråkan. Barnen sover som små änglar och har varit hur goa som helst hela eftermiddagen.....
Surfade runt lite
Ja igår kväll när barnen gått och lagt sig (själva förövrigt). Kollade runt lite för atts e om man hittar något intressant när tristessen hägrar.... Hittade en sida om hur man tjänar pengar på sin blogg.
Man skulle göra minst 3 blogg inlägg om dagen var ett exempel. Vem faan hinner det med familj, hem och förhoppningsvis ett jobb?
Jaja jag får väl passa på medan jag fortafarande är mammaledig, I guess....
För övrigt var gårdagen hemsk. Vill bara radera ur minnet och gå vidare med livet. Lucas fick ca 250 utbrott, gärna fleraa varje kvart. Han är så sjukt argt det där barnet att jag snart inte vet vart jag ska ta vägen. Är alla 4 åringar så hemskt arga elller är jag bara helt kass som förälder?
Skulle tro att det är det sistnämnda..... Det som är allra jobbigaste är att han kan så hemskt många fula saker att häva ur sig. Det jag är glad för är att han faktiskt kommer och ber om ursäkt när han väl lugnat ner sig.
Men något måste göras det är helt uppenbart. Situationen rinner mig ur händerna, man kan inte vara på helspänn och trippa på tårna 24 timmar om dygnet bara för att lilla hernns humör kan få fnatt.
Så hur taklar man det här problemet? Jag ställer en fråga och hoppas innerligt att få svar. Gärna från något proffs som kan flytta hit och hjälpa mig och Herrn i huset att bli bättre föräldrar. Gärna ett proffs som kan tänka sig att flytta hit. Kanske ska ringa Nannyakuten direkt istället.
Man vill ju gärna vara en trygghet för sina barn men samtidigt vill man (eller jag iallafall) ha respekt tillbaka. Men mitt barn har ingen respekt överhuvudtaget, han blir vansinnesgalen för minsta lilla motgång och vrålar som en terrorist på förbrytarfest.
Dessutom skulle lillfisen behöva sluta med alla bebis fasoner. Tutte, Blöja och Välling....
Men obstinatproblemen känns tyngre på något vis.
Jag känner mig rätt stolt över att jag inte blev arg tillbaka en enda gång i går. Jag klarade av att inte lacka tillbaka varenda gång han blev så där superduper arg och bara stod och skällde på mig och alla andra i närheten.
Jaja nya tag idag. Försöka hålla humöret på en stadig och jämn nivå och vägra ge efter för alla eventuella (och garanterade) utbrott under dagen. En promenix till lilla mamma ganske vore något???
Man skulle göra minst 3 blogg inlägg om dagen var ett exempel. Vem faan hinner det med familj, hem och förhoppningsvis ett jobb?
Jaja jag får väl passa på medan jag fortafarande är mammaledig, I guess....
För övrigt var gårdagen hemsk. Vill bara radera ur minnet och gå vidare med livet. Lucas fick ca 250 utbrott, gärna fleraa varje kvart. Han är så sjukt argt det där barnet att jag snart inte vet vart jag ska ta vägen. Är alla 4 åringar så hemskt arga elller är jag bara helt kass som förälder?
Skulle tro att det är det sistnämnda..... Det som är allra jobbigaste är att han kan så hemskt många fula saker att häva ur sig. Det jag är glad för är att han faktiskt kommer och ber om ursäkt när han väl lugnat ner sig.
Men något måste göras det är helt uppenbart. Situationen rinner mig ur händerna, man kan inte vara på helspänn och trippa på tårna 24 timmar om dygnet bara för att lilla hernns humör kan få fnatt.
Så hur taklar man det här problemet? Jag ställer en fråga och hoppas innerligt att få svar. Gärna från något proffs som kan flytta hit och hjälpa mig och Herrn i huset att bli bättre föräldrar. Gärna ett proffs som kan tänka sig att flytta hit. Kanske ska ringa Nannyakuten direkt istället.
Man vill ju gärna vara en trygghet för sina barn men samtidigt vill man (eller jag iallafall) ha respekt tillbaka. Men mitt barn har ingen respekt överhuvudtaget, han blir vansinnesgalen för minsta lilla motgång och vrålar som en terrorist på förbrytarfest.
Dessutom skulle lillfisen behöva sluta med alla bebis fasoner. Tutte, Blöja och Välling....
Men obstinatproblemen känns tyngre på något vis.
Jag känner mig rätt stolt över att jag inte blev arg tillbaka en enda gång i går. Jag klarade av att inte lacka tillbaka varenda gång han blev så där superduper arg och bara stod och skällde på mig och alla andra i närheten.
Jaja nya tag idag. Försöka hålla humöret på en stadig och jämn nivå och vägra ge efter för alla eventuella (och garanterade) utbrott under dagen. En promenix till lilla mamma ganske vore något???
Tänkte berätta
Om gårdagen såklart.
Det var ju storkalas för Stella. 1 år gammal och så en namngivninmgscermoni när alla var samlade. Daniels föräldrar hade rest från Frankrike för att närvara. Kul tycker jag. Dom hade tillochmed köpt lite presenter till Oscar och Jacob. Tror Stellas Farfar blev lite kär i Mysan också.
Som vanligt när familjen Sundström är i farten så blir det storslaget. Det bjöds på härlig mat och ännu underbarare sällskap. Fikat så väldigt smaskigt ut men jag fick hålla tassarna borta eftersom det innehöll en massa ägg i allt. Jag unnade mig ett glas champagne och en kopp kaffe istället. Härlig kombo jag vet men vadfaan båda är gott så.
Barnen var jätte mysiga, nästan hela tiden. Lucas och Oscar fann varandra och lekte med Oscars nya riddargubbar. Mysan fick också vara med på ett hörn så hon var så nöjd så.
När det var dags för hemfärd ville Mysan bada. Av med alla kläder mitt bland allt folk sedan sprang hon hela vägen ner till vattnet och sedan direkt i bara. Lucas var inte sen att hoppa i han med. Bara för mamma att slita av sig legginsarna och vad i.
Dom åkte rutchkana och Lucas simmade under vattnet som vanligt. Oscar kom smygandes efter en stund men ville inte plumsa i. Han nöjde sig istället med att leka med Mattes kompis på den enorma gräsmattan. Lagom till Anna hämtat mina badkläder ville barnen gå upp. Jag förstår dem det var ganska kallt faktiskt.
Åkte raka vägen till Farfar. Lucas var överlycklig över att få sova över där. När vi hoppade ut ur bilen ryckte han på axlarna och sa,
- Nehe Lena var här, då kan jag ju inte stanna!
Lena svarade att han visste fick sova kvar.
En gång för länge sedan ville Lena spendera lite kvalitets tid med sin särbo, vilket är helt förståeligt med tanke på att dom aldrig får vara i fred därute. Det minns han fortfarande den lilla busfröt.
Jag tycker det är bra att han respekterar att Farfar och Lena behöver lite tid ensamma oxå.
Idag har vi varit och storhandlat och lekt lite i parken,, det resulterade i en storbula och diverse skrapsår.
Nu ska lillfisen väckas och storfis inväntas medan pappa målar klart sovrummet.
Lite bilder från Stellas dag:
Det blev visst bakvänd ordning men det får ni leva med...
Det var ju storkalas för Stella. 1 år gammal och så en namngivninmgscermoni när alla var samlade. Daniels föräldrar hade rest från Frankrike för att närvara. Kul tycker jag. Dom hade tillochmed köpt lite presenter till Oscar och Jacob. Tror Stellas Farfar blev lite kär i Mysan också.
Som vanligt när familjen Sundström är i farten så blir det storslaget. Det bjöds på härlig mat och ännu underbarare sällskap. Fikat så väldigt smaskigt ut men jag fick hålla tassarna borta eftersom det innehöll en massa ägg i allt. Jag unnade mig ett glas champagne och en kopp kaffe istället. Härlig kombo jag vet men vadfaan båda är gott så.
Barnen var jätte mysiga, nästan hela tiden. Lucas och Oscar fann varandra och lekte med Oscars nya riddargubbar. Mysan fick också vara med på ett hörn så hon var så nöjd så.
När det var dags för hemfärd ville Mysan bada. Av med alla kläder mitt bland allt folk sedan sprang hon hela vägen ner till vattnet och sedan direkt i bara. Lucas var inte sen att hoppa i han med. Bara för mamma att slita av sig legginsarna och vad i.
Dom åkte rutchkana och Lucas simmade under vattnet som vanligt. Oscar kom smygandes efter en stund men ville inte plumsa i. Han nöjde sig istället med att leka med Mattes kompis på den enorma gräsmattan. Lagom till Anna hämtat mina badkläder ville barnen gå upp. Jag förstår dem det var ganska kallt faktiskt.
Åkte raka vägen till Farfar. Lucas var överlycklig över att få sova över där. När vi hoppade ut ur bilen ryckte han på axlarna och sa,
- Nehe Lena var här, då kan jag ju inte stanna!
Lena svarade att han visste fick sova kvar.
En gång för länge sedan ville Lena spendera lite kvalitets tid med sin särbo, vilket är helt förståeligt med tanke på att dom aldrig får vara i fred därute. Det minns han fortfarande den lilla busfröt.
Jag tycker det är bra att han respekterar att Farfar och Lena behöver lite tid ensamma oxå.
Idag har vi varit och storhandlat och lekt lite i parken,, det resulterade i en storbula och diverse skrapsår.
Nu ska lillfisen väckas och storfis inväntas medan pappa målar klart sovrummet.
Lite bilder från Stellas dag:
Det blev visst bakvänd ordning men det får ni leva med...
