söndag
Eller ångestsöndag som påminner en om allt man borde ha gjort under helgen... men men, som en kär vän sa idag. Just det lilla orden i dubbelbemärkelse får sopa undan så mycket här i livet!!!
I morgon är det iallafall måndag igen, tyvärr den sista måndag jag kommer se fram emot på länge. Jag går ju på sista veckan på praktiken och det skapar en ångest jag inte vill nämna eller ens försöka känna lite på. Hu kommer grina floder när min sista dag där är kommen.
Helgen då!: Fredag är tydligen sovardagen på veckan, själv klappade jag ihop klockan 19 av ren utmattning. Förrutom ett avbrott på en timme då hysterika=Mysan härjade klockan 22 ,så fick jag sova till nästan 11 på lördagen. Jag och Lucas pyste in till stan för att handla lite kläder till honom. Det blev ett par jeans, en t-shirt och två munktröjor. Kul att dom glömde ta bort en färgpatron bara så det blir till att åka tillbaka till affären. Just det ett spidelmannenparaply och bälte blev det ju också,,,
Mamman fick en ny BH (Lucas rodnade inne på Twilfit för alla dockorna var nakna) och sju par strumpor. Wiihoo bara en hel garderob kvar att förnya.
Väl hemma igen möttes vi av Pappa och My som njöt av vårvädret ute på tomten. Jätte skönt att sitta på trappan och glassa med en kopp kaffe medan ungarna blötte ner sig.
Lucas plockade ner lite leksaker som han hade snöbergsklättring med, Mysan hängde sig över axeln och frågade:
-Vem e det?
-Ben 10, svarar Lucas
-Aaaa, vem e det?, och pekar på samma gubbe.
-Ben 10, svarar en irriterad Lucas
-Aaaa, vem e det? undrar lilla damen för tredje gången.
- Men varför hör du inte vad jag säger? Har du knäck i lurarna eller?
Hmm undrar vem som kan ha sagt så nångång tidigare???
Lilla Amelia och farbror har vart här hela helgen också, fullt ös medvetslös, precis som vanligt när lilla damen är i farten. Men den här gången var det mest Farbror som retade vansinne på hela ligan, mest eftersom lagom till hemfärden började nalkas så insåg han att bilnyckeln var borta. Tre svettiga gubbar och tre tjatiga barn ca 2 timmar senare gav alla upp och extra nyckeln plockades fram...
Så har min helg sett ut..
Tack och godnatt//Hesse
Tisdag
Lördag
Fy sjuuton vilket underbart väder vi har idag...
Jag och Mysan har haft tjejdag på stan idag, handlade lite "prinsesskläder" och en skinnjacka till storebror. Mamma fick snällt vänta tills lönen kommer. När vi kom hemmåt igen var Pappa, Lucas Farbror och Amelia ute i snön och lekte. Det är kallt men så slönt i solen. Mysan skulle prompt ha dom nya finskorna, försökte tvinga på henne stövlarna men den gubben gick inte.
Nu ville Lucas ha en smörgås, eller bajsa eller vila för han har ont i magen. Ses senare.
Sol i sinnet
Men sen har allt flytit på i lagom takt. Roiligt på jobbet som vanligt och en trevlig hemfärd med barnen. Eftermiddagen spenderades utomhus där barnen klätttrade i berg(ishögarna) och pappan och farfar försökte såga ved. Själv lekte jag med ett rör och lite snö, väldigt produktivt.
Tänkte mest bara uppdatera om min humörsvängning för dom som är intresserade...
Jag förstår inte
Undrar om jag alltid varit en sådan här nervös människa men aldrig lagt märke till det förr eller om det kommit på senare dagar.
Fan det är verkligen skitajobbigt. Allt jag säger känns dumt och så måste jag gå igenom hela scenariot i huvudet sedan för att analysera , vad jag sa och hur jag sa det samt hur det kan ha uppfattats och tolkats av den som råkade lyssna. Och eftersom jag är en obotlig ordbajsare så blir det fruktansvärt mycket analyserande. Jag känner att skolans examensdag närmar sig med stormsteg och jag kan omöjligtvis göra något för att förhindra detta. SNÄLLA den som bestämmer över mitt tragiska öde, ge mig ett jobb iallafall så jag slipper den ångesten iallfall. Jag är ganska bra om jag bara får testa ett par gånger. Jag överkommer hinder dagligen jue. Eller har jag blitt övermodig? Jag vill ju bara att någon ska tycka att jag är bra på något iallafall!!!!
Hoppas på att bilen blir lagad och att den håller ihop ett tag till, lovar att sluta trycka på kopplingen så ofta!!! Hoppas att min hjärnspärr släpper så jag kan ta tag i saker jag så länge skjutit upp. Hoppas att godis råttan i mig blir sjuk och dör så jag kan bli smal igen. Hoppas att solen strålar på så man kan få lite färg på allt det blekfeta.
Nä nu får det räcka med HOPPAS för annars blir jag bara så ledsen när ALLT går åt pipsvängen...
PUSS och hej leverpastej
Vilken jävla skitdag!
Jag börjar med söndagens äventyr då köket höll på att brinna ned...
Från början för alla som inte är uppdaterade?
Jag har pulat i köket för att få till någon slags provisorisk lösning som innebär kaffe intag och morgonmys. Min älskade sambo kommer hem från Romme resan och tar tag i operation koplla in el så att lampan kan lysa och kylenfungera till den obligatoriska mjölken i kaffet.
Medan han pillar kabel så letar jag fram ett grenuttag och pluggar i kyl/frys, spis och kaffebryggare, dock stoppar jag inte in kontakten till grenuttaget eftresom det inte är klart nånting.
Går ner och tråcklar på ytterkläder för en trivsam stund i vedboden, två skottkärror senare, varav en färdigkapad och klar, så är den sista vedpinnen uppeldad. Lovely, 2 kubik på två veckor det här blir billigt och bra.
Kommer in alldeles genom svettig och frustrerad över vedåtgången och blir tillsagd att släppa veden och sätta mig att äta.
-Nej tack jag vill nog bli klar först, blir mitt svar tursamt nog.
Kommer upp på övervåningen och möts av en giftig vit dimma som verkligen stinker. Mysan har rattat lite på spisen och pappan tryck in grenuttagskontakten i det färdigkopplade uttaget. Perfekt! Lite handdukar (mina fina)bebisboken och spislocken rycker på och glöder fint...
Gissa paniken?
-DET BRINNER, bara vrålar jag.
Ingen hör?!
Springer ner för trappen och vrålar det samma, då blev det fart på gubbarna som rusar upp för trappan med fem trappsteg i varje kliv.
Nu slutatde ju allt väl om man inte räknar med gift doften som ännu hägrar i mitt hem. Handdukarna boken och spislocken är numera kolbitar i en snöhög och spisen för evigt urkopplad men i övrigt är det lugnt.
Jaha hinner inte fixa någon matlåda till morgon dagen men tänker att en utflykt på lunchen har ingen dött av förr så det löser sig nog. Hela kvällen gick nämligen åt till att skura, och torka av allt för att få bort den värsta doften.
Upp kvart i fem på morgonen och försöka dölja alla miljarder finnar som ploppat upp i helgen (varför inte när allt annat känns så bra?)Kokar öite kaffe, myser med datorn innan dagsstressen sätter igång.
Kommer ner till stressad sambo som meddelar att nu är det riktigt illa med kopplingen på bilen (urtrampningslagret), den bara skriker, dessutom hade han fyllt olja eftersom givarn slagit ut. Väl framme vid dagis så börjar oljelampan skriklysa i bilen igen....
JIPPIE, tänkte jag högt för mig själv, när allt annat går fint kan väl lika gärna bilen rasa också. Ingen ved+ giftrökigthus+ trasig bil=BILLIGT!!!
Får en trevlig medarbetare på jobbet att hjälpa mig att kolla oljan som ser bra ut, servooljan däemot där var det snustorrt. Inget batteri i telefonen.Perfekt!
Lånar en lur och ringer sambo i upplösningstillstånd och känner att jag snart börjar grina på jobbet IGEN?!
Just det sedan var det ingen lunchproblemet också som plötsligt blev väldigt påtagligt. Kul jul.
Roine kommer ner iallafall och fyller olja men skrikljudet var av annan orsak så det problemet kvarstår. 9000-12000 går det lilla kalaset på.
-Vaddå lunch med mig det sa du ju inte, svarade min sambo på min mages hungerskrik.
Nej just det bara 3 ggr klart du inte uppfattade det, men men det är la bara att stå ut och ta ett glas vatten till...
Jaja det är bara att jobba på och försöka se lycklig ut.. (ja jag vet att det blev bitterblogg nu)
Hämta barnen vid fyra och hålla tummarna för att bilen håller.Vilket den turligt nog gör fast inte utan att skrika hysterisk vid varje växling.
Lucas skuttar ur bilen hos momror upp på en snödriva och åker igen och fastnar, samtidigt som han river upp benen på dom avklippta buskarna under snön....
Bara att börja klfsa mamma, som också fastnar och får två kilo snö i varje stövel. I LOVE LIFE....
Jaja jag slutar nu annars finns det risk att bitterheten smittar....
Jag hade för övrigt hängt mig om jag inte haft praktiken som är underbar!!!!
herreguud
Idag har jag lärt mig att borra med hiltiborr och skruvdragare, inte utan ett platt finger och känselnedsättning i det samma och trasiga skruvar som gått av på mitten då jag borrat för grunda hål, ja ska jag vara helt ärlig så blev dom uppskruvade föremålen mer eller mindre sneda och borrbitset ramsnett också men jag får väl helt enkelt lära mig att utan misstag lär man sig inget....
I övrigt idag förrutom en super dag på jobbet med en hel del asgrav har jag fortsatt med operation storrens... Det går framåt i dagarna och hoppas på att mitt provisoriska kök ska vara klart till måndag morgon så jag kan få en kopp kaffe i mitt eget kryp in...
Nu väntar sängen, kall och tom eftersom käre herrn ska på skidutflykt i morgon och valde att övernatta i gamla lght:en. Barnen somnade snällt idag iallafall, den ena i Farfars säng på 2 röda och den andra mer motsträvigt (under tystnad iallafall) framför Bernard den klantiga isbjörnen...
Tack och god natt...
Ber allra vänligast om ursäkt
Jag skyller på magsår och för lite timmar på dygnet!!!
Undrar förresten vem fasen som bestämde att det bara skulle finnas 24 timmar på dygnet, tänk vad mycket man hunnit med om det funnits det dubbla!? Jag skulle säkert hunnit med minst ett rum till på renoveringen och examensarbetet skulle vart klart, ett jobb skulle vart ordnat och barnen skulle med all säkerhet hunnit bli uppfostrade, men eftersom spånhuvudet som hittade på dessa alldeles för korta dagar (för att inte tala om speedy gonzales helgerna) så har jag inte hunnit något. Tiden bara springer iväg och snart är jag arbetslös med skrikiga bråkbarn i ett för litet och stökigt hus!!!
Fast jag klagar inte! Långt därifrån! Just nu är jag nämligen på praktik igen (dock inte på samma ställe som tidigare) vilket är en av anledningarna till att tiden inte räcker till. Det är ju nämligen så att tiden går fort när man har roligt och i mitt fall bara försvinner dagen knappt innan jag hunnit vakna, så kul har jag på praktiken. Allt är kul verkligen. Sköna människor med störd humor blandat med en jävla massa nytt man kan försöka lära sig. Ett vinnande koncept enligt mina recept.
Hoppas bara att nån gillar mig lika mycket som jag gillar allt där så kanske ett litet sommarjobb kan dyka upp. Men mina förväntningar ligger på botten så jag inte blir besviken...
I övrigt i livet så har vi flyttat ut på landet. dock inte officiellt eftersom hälften av möblemanget är kvar och lägenheten är långt ifrån såld. Barnens rum är klara liksom vårat (eller klara var väl att ta i kanske) och badrummet har förhoppningsvis rinnande vatten i morgon (fast det trodde jag till idag också).
Mysan har förvandlats till en prinsessa som bara ska ha "lila" (rosa) på sig, gärna med accesoarer som vingar och trollspö, och Lucas har gååt från förpubertalt beteende till ligist. Allt är precis som det ska med andra ord.
Tänk om man nu kunde lägga lite energi på skolarbetet eller nått annat viktigt!!!
Fet risk!
PUSS TILL ALLA
