fasen vad kass jag är
Har liksom inte orkat uppdatera på flera dagar.
Det nya "ärret" eller blivande sådant är lite drygt en decimeter långt så lite gnällrätt hade jag allt. Men jag måste säga att det känns väldigt lite ändå. Det är jobbigt att luta sig eller att åka bil i guppig miljö men inte så man avlider, verkligen inte.
Igår ringde en vän och berättade att det snart är dax för hennes efterlängtade händelse. jag blir så glad för hennes skull och för att "SEN" inte är så långt bort längre. Väldigt trevligt att hon räknar mig till en som borde få veta nyheten också. Det tackar vi för!
Idag om ca två timmar är det tid för att förgylla min egen kropp lite till. ÄNTLIGEN ska Mysans namn få pryda på min kropp. Bästa älsklingen har bokat en tid åt mig, fyller ju år snart jue.
Jag önskar mig:
1. DVD boxar med följande serier. Scrubs, CSI säsong 4 5 6, 2½ män och andra braiga serier.
2. Gardiner, vita och svarta.
3. Sängkläder svarta
5. En motivation
6. Nytt porslin (mina barn har kraschat så mycket att inget är komplett)
7. ett nytt kök
Ja det var väl allt. jag gissar på att jag får inget av det ovanstående. Fast det gör inget. Vem har tid att fira en simpel 27 årsdag? Inte jag iallafall, jag bygger ju bo.
Mest av allt kanske jag önskar mig att vinna ett par tusen så jag kan handla allt själv utan att behöva oroa sig för om det räcker till mat resten av månaden. Att leva på studiebidrag gör ingen rik det är ett som är säkert.
Däremot ser jag fram emot syrrans present som hon informerat mig om att hon inhandlat för jättelänge sedan. Taskigt att säga så till mig som måste vara den nyfiknaste i hela världen, jaja nu är det ju typ bara 10 dagar kvar innan jag får veta vad det är.
Nehe nu får det vara nog med tankar och funderingar. Måste städa undan, duscha och lämna tillbaka Shrek till grannen (som Mysan stal för ett par veckor sedan) innan jag måste infinna mig på Tatto studion.
Puss och hej
Det nya "ärret" eller blivande sådant är lite drygt en decimeter långt så lite gnällrätt hade jag allt. Men jag måste säga att det känns väldigt lite ändå. Det är jobbigt att luta sig eller att åka bil i guppig miljö men inte så man avlider, verkligen inte.
Igår ringde en vän och berättade att det snart är dax för hennes efterlängtade händelse. jag blir så glad för hennes skull och för att "SEN" inte är så långt bort längre. Väldigt trevligt att hon räknar mig till en som borde få veta nyheten också. Det tackar vi för!
Idag om ca två timmar är det tid för att förgylla min egen kropp lite till. ÄNTLIGEN ska Mysans namn få pryda på min kropp. Bästa älsklingen har bokat en tid åt mig, fyller ju år snart jue.
Jag önskar mig:
1. DVD boxar med följande serier. Scrubs, CSI säsong 4 5 6, 2½ män och andra braiga serier.
2. Gardiner, vita och svarta.
3. Sängkläder svarta
5. En motivation
6. Nytt porslin (mina barn har kraschat så mycket att inget är komplett)
7. ett nytt kök
Ja det var väl allt. jag gissar på att jag får inget av det ovanstående. Fast det gör inget. Vem har tid att fira en simpel 27 årsdag? Inte jag iallafall, jag bygger ju bo.
Mest av allt kanske jag önskar mig att vinna ett par tusen så jag kan handla allt själv utan att behöva oroa sig för om det räcker till mat resten av månaden. Att leva på studiebidrag gör ingen rik det är ett som är säkert.
Däremot ser jag fram emot syrrans present som hon informerat mig om att hon inhandlat för jättelänge sedan. Taskigt att säga så till mig som måste vara den nyfiknaste i hela världen, jaja nu är det ju typ bara 10 dagar kvar innan jag får veta vad det är.
Nehe nu får det vara nog med tankar och funderingar. Måste städa undan, duscha och lämna tillbaka Shrek till grannen (som Mysan stal för ett par veckor sedan) innan jag måste infinna mig på Tatto studion.
Puss och hej
SVIIIID
Åhhh det är preecis vad det gör. Svider som eld på min stackars kropp, ja eller egentligen är det ju bara lite på ena sidan av fläsket men ändå.
Var ju i Stockholm på Strandkliniken igår för ärr korrigering. Själva ingreppet tog 6 minuter och det var ju tur det för det där med lokalbedövning är bara bluff och båg. Hade inte ont alls igår däremot vart jag sjukt trött när spänningarna släppte.
Jag sa lite i förbifarten att, - Det känns inte just nu men det börjar väl jävlas lagom till man kryper ner i sängen! Gissa vem som hade rätt?
Precis när jag äntligen fick krypa ner i den sköna lockande sängen så började det att svida och kännas jobbigt, och så har man fått dras med det hela natten. Nu vet ju jag att det inte dröjer så många dagar innan det släpper och redan i morgon eftermiddag får jag ta bort jätte bindan som dom tejpat upp på sidan så att man kan se resultatet och hur stort såret egentligen är. Det kanske bara är pittelitet och då blir det ju pinsamt att ha gnällt som om dom skurit upp halva mig igen.
Det konstigaste är att jag inte alls kan minnas den här svidande känslan, men det måste ju ha varit så här för lite drygt ett år sedan när jag gick igenom den stora bukplastiken? Mitt ärr är ju inte att leka med direkt, det går från baksidan av höften på ena sidan till lika långt på andra sidan. Jag ska fota sedan när bandaget är borta så får ni se om jag hade gnällrätt eller inte, jag ska försöka hålla truten till dess, även om det är mitt främsta kännetecken (att gnälla dvs).
I övrigt har helgen sett ut som vanligt. Taket är penselmålat, 1½ vägg gipsad och spacklad, mer än så hanns det inte med eftersom herrn i huset hade ledigt fredag och lördag (fest/bakis) och jag inte är så värstans bra på att skruva gipsväggar. Robban, Nanna och Amelia kom ut på söndagen och ungefär samtidigt som dom anlände kom även Syster och Mattajas. Snacka om fullt hus. Vad skönt det ska bli när vårat är klart därute så man kan sprida ut sig lite. Men det var trevligt med sällskap iallafall. Robban och familjen stannade över natten dom också så vi hann ju med att umgås en liten stund innan vi skulle upp till Huvudstaden.
Farfar hade fått ta hand om alla tre barn en stund under måndagen men det hade gått bra det med. Var lite orolig efter som båda mina barn har varit i krig med varandra hela helgen. Nu var ju dessutom lilla Amelia med som extra trigger men som sagt det hade gått bra ändå. Skönt.
Nu har Mysan vaknat och vill se lilla björnen som säger WHÖÖÖÖ, (jag gissar på björnbröder) så jag får fortsätta en annan dag.
Var ju i Stockholm på Strandkliniken igår för ärr korrigering. Själva ingreppet tog 6 minuter och det var ju tur det för det där med lokalbedövning är bara bluff och båg. Hade inte ont alls igår däremot vart jag sjukt trött när spänningarna släppte.
Jag sa lite i förbifarten att, - Det känns inte just nu men det börjar väl jävlas lagom till man kryper ner i sängen! Gissa vem som hade rätt?
Precis när jag äntligen fick krypa ner i den sköna lockande sängen så började det att svida och kännas jobbigt, och så har man fått dras med det hela natten. Nu vet ju jag att det inte dröjer så många dagar innan det släpper och redan i morgon eftermiddag får jag ta bort jätte bindan som dom tejpat upp på sidan så att man kan se resultatet och hur stort såret egentligen är. Det kanske bara är pittelitet och då blir det ju pinsamt att ha gnällt som om dom skurit upp halva mig igen.
Det konstigaste är att jag inte alls kan minnas den här svidande känslan, men det måste ju ha varit så här för lite drygt ett år sedan när jag gick igenom den stora bukplastiken? Mitt ärr är ju inte att leka med direkt, det går från baksidan av höften på ena sidan till lika långt på andra sidan. Jag ska fota sedan när bandaget är borta så får ni se om jag hade gnällrätt eller inte, jag ska försöka hålla truten till dess, även om det är mitt främsta kännetecken (att gnälla dvs).
I övrigt har helgen sett ut som vanligt. Taket är penselmålat, 1½ vägg gipsad och spacklad, mer än så hanns det inte med eftersom herrn i huset hade ledigt fredag och lördag (fest/bakis) och jag inte är så värstans bra på att skruva gipsväggar. Robban, Nanna och Amelia kom ut på söndagen och ungefär samtidigt som dom anlände kom även Syster och Mattajas. Snacka om fullt hus. Vad skönt det ska bli när vårat är klart därute så man kan sprida ut sig lite. Men det var trevligt med sällskap iallafall. Robban och familjen stannade över natten dom också så vi hann ju med att umgås en liten stund innan vi skulle upp till Huvudstaden.
Farfar hade fått ta hand om alla tre barn en stund under måndagen men det hade gått bra det med. Var lite orolig efter som båda mina barn har varit i krig med varandra hela helgen. Nu var ju dessutom lilla Amelia med som extra trigger men som sagt det hade gått bra ändå. Skönt.
Nu har Mysan vaknat och vill se lilla björnen som säger WHÖÖÖÖ, (jag gissar på björnbröder) så jag får fortsätta en annan dag.
Och lite hösttavlor då
Vi börjar med mammans
Och fortsätter med Mysans
Lucas andra tavla
Och hans första
Mumsiga mackor
1 pkt jäst
7 dl mjölk
4 msk sirap
2 tsk salt
2 dl vetekross
16 dl vetemjöl special fullkorn
Smula jästen i en bunke och värm mjölken fingervarm
Smält jästen med mjölken
Blanda de torra ingredienserna i en annan bunke
Tillsätt sirapen i mjölk/jäst blandningen
Blanda samman de torra ingredienserna med mjölk/jäst/siraps blandningen
Arbeta ihop degen i ca 5 min med bakmaskin eller det dubbla förhand
Låt degen jäsa under bakduk (varför egentligen, det går precis lika bra med en ren kökshandduk) i ca 30 min
Knåda ihop runda bullar av degen och lägg dom tätt samman på bakpappersklädd plåt
Grädda i 200° i ca 20-25 minuter i nedre delen av ugnen.
HastBullar Utan ägg
4 dl vetemjöl
1 dl socker
2 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma (valfritt naturligtvis, jag tog vaniljsocker istället)
100 g smör/margarin
2 dl mjölk
pärlsocker
Blanda ingredienserna allt UTOM smör och mjölk.
Klicka i smöret/margarinet och finfördela det i torr varorna.
Häll i mjölken och rör samman till en smet.
Smeten klickas ut i formar till hast bullar.
Pensla gärna bullarna med smält margarin (inget måste, men gott, man kan även blanda lite vaniljsocker i smörsmältan).
Strö sedan pärlsocker över bullarna och grädda dem ca 10 minuter i 225 grader.
Obs! Glöm dom inte i ugnen i tre minuter extra då blir dom så här mörka...
Tisdag
Fyndig rubrik, eller hur!
Tog en promenad till dagis, väl förberedd med vagnen till Mysan, svängde förbi affären för att inhandla något att fylla skåpen med. Är allergisk mot tomma skåp nämligen och går det in lite extra känns det tomt enligt mig. Inget överdrivet tjat från barnen uppstod vilket är en chansning varje gång man tar med sig barnen in på en affär. Visserligen köpte vi mazariner, kokosbollar och festis, men eftersom jag sagt att vi skulle till skogen så anser lilla herrn att man ska ha picnic då.
Han accepterade iallafall dom varorna och lät bli att tjata om mera, skönt att få en relativt stressfri situation på närbutiken.
Jag hade lovat skogen så of course började himmlen droppa så fort vi betalat klart, det var bara att sätta på sig luvan och ignorera.
Hittade massor med löv, pinnar och bär som man kan använda till vårat projekt, nämligen hösttavlor. Pappan mötte upp oss på vägen hem från jobbet för att släpa med matkassarna hem. Mysan ville åka med i jobbarbilen så Lucas och jag slöpade vagnen in i skogen för att hitta mer saker att limma fast på våra tavlor. Hittade en superstor svamp också som vi var tvungna att ta med hem till Pappan.
Hemma råder som vanligt kaos när hela familjen precis kommit hem, det lugnade sig snabbare än vanligt som tur är. Roine och Mysan tog det obligatoriska badet medan Lucas väntade på att få gå ut och cykla.
När jag och Mysan började med maten tog sig pojkarna en tur med cykeln. Pannbiff med ost som bindemedel istället för ägg eftersom magen fortafarande är helt labil, men jag måste tänkt på nånting annat när jag kryddade färsen för dom smakade skit. Barnen vägrade i vilket fall att smaka utan nöjde sig med spaghetti. Orkade inte bråka vid maten så en nattmacka med skinka planerades in till ett senare tillfälle.
Maten avklarad och projekt hösttavlor i startgroparna. Pappan fixade sågningen av grunden medan vi andra letade reda på alla tillbehör. Penslar, lim, lite färg, glitter och såklart attributen från skogen.
Riktigt kul att sitta och pyssla sådär på kvällarna. Båda barnen uppskattade det också. jag ska lägga in en bild på resultatet senare, vill inte riva med kamera och sladdar när barnen sover.
När sedan hösttavlorna låg på tork vankades det Pippi långstrump i sängen för barnen, en hög med disk och undanplockning för mamman och en hel värld av intressanta saker på internet för min sambo och far till mina barn. (Bitter? Jag? Nej då, inte alls)
Sedan till kvällens höjdpunkt Ugly Betty och Desperata Husfruar. Perfekt avslut på en perfekt dag, ja om man bortser från Mysan obligatoriska 20 minuters hysteriska vrålande efter Farfar såklart.
Det jag egentligen vill komma fram till med hela långa inlägget är att vi klarat hela eftermiddagen och kvällen utan ett enda bråk eller aggression från Lucas. Helt underbart, han var nästan sitt vanliga jag igen, go och duktig.
Bara att anstränga sig lite till idag då!!!
Idag ska jag förövrigt få vara med på förskolan en stund. Hoppas på att få vara med i fladdermusgruppen, det låter så roligt när Lucas berättar om sina upplevelser från dagis jämt, så nu tänkte jag få vara med på ett hörn. Det var faktiskt min kära mamma som lade förslaget och när jag lämnade kidsen igår så frågade jag om det var ok att få vara med lite.
Nehe vad ska mamman göra nu då som vaknade en timme tidigare än planerat utan ett fungerande facebook ens? Trist värre vill jag lova....
Kanske kan surfa rut på lite tapetsidor för ovanlighetens skull tills barnen ska väckas och göras frukost till...
Puss och Hej
Tog en promenad till dagis, väl förberedd med vagnen till Mysan, svängde förbi affären för att inhandla något att fylla skåpen med. Är allergisk mot tomma skåp nämligen och går det in lite extra känns det tomt enligt mig. Inget överdrivet tjat från barnen uppstod vilket är en chansning varje gång man tar med sig barnen in på en affär. Visserligen köpte vi mazariner, kokosbollar och festis, men eftersom jag sagt att vi skulle till skogen så anser lilla herrn att man ska ha picnic då.
Han accepterade iallafall dom varorna och lät bli att tjata om mera, skönt att få en relativt stressfri situation på närbutiken.
Jag hade lovat skogen så of course började himmlen droppa så fort vi betalat klart, det var bara att sätta på sig luvan och ignorera.
Hittade massor med löv, pinnar och bär som man kan använda till vårat projekt, nämligen hösttavlor. Pappan mötte upp oss på vägen hem från jobbet för att släpa med matkassarna hem. Mysan ville åka med i jobbarbilen så Lucas och jag slöpade vagnen in i skogen för att hitta mer saker att limma fast på våra tavlor. Hittade en superstor svamp också som vi var tvungna att ta med hem till Pappan.
Hemma råder som vanligt kaos när hela familjen precis kommit hem, det lugnade sig snabbare än vanligt som tur är. Roine och Mysan tog det obligatoriska badet medan Lucas väntade på att få gå ut och cykla.
När jag och Mysan började med maten tog sig pojkarna en tur med cykeln. Pannbiff med ost som bindemedel istället för ägg eftersom magen fortafarande är helt labil, men jag måste tänkt på nånting annat när jag kryddade färsen för dom smakade skit. Barnen vägrade i vilket fall att smaka utan nöjde sig med spaghetti. Orkade inte bråka vid maten så en nattmacka med skinka planerades in till ett senare tillfälle.
Maten avklarad och projekt hösttavlor i startgroparna. Pappan fixade sågningen av grunden medan vi andra letade reda på alla tillbehör. Penslar, lim, lite färg, glitter och såklart attributen från skogen.
Riktigt kul att sitta och pyssla sådär på kvällarna. Båda barnen uppskattade det också. jag ska lägga in en bild på resultatet senare, vill inte riva med kamera och sladdar när barnen sover.
När sedan hösttavlorna låg på tork vankades det Pippi långstrump i sängen för barnen, en hög med disk och undanplockning för mamman och en hel värld av intressanta saker på internet för min sambo och far till mina barn. (Bitter? Jag? Nej då, inte alls)
Sedan till kvällens höjdpunkt Ugly Betty och Desperata Husfruar. Perfekt avslut på en perfekt dag, ja om man bortser från Mysan obligatoriska 20 minuters hysteriska vrålande efter Farfar såklart.
Det jag egentligen vill komma fram till med hela långa inlägget är att vi klarat hela eftermiddagen och kvällen utan ett enda bråk eller aggression från Lucas. Helt underbart, han var nästan sitt vanliga jag igen, go och duktig.
Bara att anstränga sig lite till idag då!!!
Idag ska jag förövrigt få vara med på förskolan en stund. Hoppas på att få vara med i fladdermusgruppen, det låter så roligt när Lucas berättar om sina upplevelser från dagis jämt, så nu tänkte jag få vara med på ett hörn. Det var faktiskt min kära mamma som lade förslaget och när jag lämnade kidsen igår så frågade jag om det var ok att få vara med lite.
Nehe vad ska mamman göra nu då som vaknade en timme tidigare än planerat utan ett fungerande facebook ens? Trist värre vill jag lova....
Kanske kan surfa rut på lite tapetsidor för ovanlighetens skull tills barnen ska väckas och göras frukost till...
Puss och Hej
Arga barn
Ja vad gör man när ens fyraåring är vansiinnes galen varje dag? jag blir knäpp på hans humör söm bara blir värre och värre för varje dag som går.
Världens goaste unge har förvandlats till en arg kille som gapar hotas och slåss, helt utan anledning också. Hittar på dumheter och vägrar att lyssna.
Skulle så gärna vilja veta vad det är som inte stämmer för jag orkar snart inte med det här.
Planen var att vi skulle äta pizza med grannarna idag efter dagis, som lilla herrn förövrigt tjatat om hela helgen, men humöret var inte direkt på topp som vanligt utan mucket började på en gång. Det slutatde med att kompisn fick gå hem efter som Lucas bara vägrade att lyssna alls. Resultatet blev naturligtvis att han blev jätteledsen. men vad gör man då? Det fungerar ju inte att både ha kakan och äta den. Snälla nån säg att det bara är en fas som kommer försvinna för all framtid om bara en liten stund. jag vill ju ha min söta rara Lucas tillbaka.
Ska lägga ner det där med att leka med kompisar efter dagis, det får bli till att roa sig ändå för det här fungerar ju uppenbart inte alls. Kanske tilloch med skulle ta lite dagis ledigt igen och vara bara vi ett tag. Det värsta är ju att inget blir gjort då och jag vet inte riktigt om jag har tid att komma efter i skolan? Får ta och slita lite hårdare kanske så man får lite tid över i slutet av veckan.
Kanske ska låta bli att fundera på bloggen och koncentrera mig på ett vettigt examensarbete och en schysst TPM redovisning istället? jag hoppas på att få massor gjort imorgon så kanske fredagen kan vara ledig iallafall...
Jag bjuder på en bild av mitt glada barn så länge:
Världens goaste unge har förvandlats till en arg kille som gapar hotas och slåss, helt utan anledning också. Hittar på dumheter och vägrar att lyssna.
Skulle så gärna vilja veta vad det är som inte stämmer för jag orkar snart inte med det här.
Planen var att vi skulle äta pizza med grannarna idag efter dagis, som lilla herrn förövrigt tjatat om hela helgen, men humöret var inte direkt på topp som vanligt utan mucket började på en gång. Det slutatde med att kompisn fick gå hem efter som Lucas bara vägrade att lyssna alls. Resultatet blev naturligtvis att han blev jätteledsen. men vad gör man då? Det fungerar ju inte att både ha kakan och äta den. Snälla nån säg att det bara är en fas som kommer försvinna för all framtid om bara en liten stund. jag vill ju ha min söta rara Lucas tillbaka.
Ska lägga ner det där med att leka med kompisar efter dagis, det får bli till att roa sig ändå för det här fungerar ju uppenbart inte alls. Kanske tilloch med skulle ta lite dagis ledigt igen och vara bara vi ett tag. Det värsta är ju att inget blir gjort då och jag vet inte riktigt om jag har tid att komma efter i skolan? Får ta och slita lite hårdare kanske så man får lite tid över i slutet av veckan.
Kanske ska låta bli att fundera på bloggen och koncentrera mig på ett vettigt examensarbete och en schysst TPM redovisning istället? jag hoppas på att få massor gjort imorgon så kanske fredagen kan vara ledig iallafall...
Jag bjuder på en bild av mitt glada barn så länge:
Hemma på lunchen
Efter som jag är så högeffektiv i skolan nu för tiden behöver jag en massa energi, eller inte. Istället passar jag på att tvätta, diska, plocka undan ungarnas leksaker och bädda. En liten bloggning till kan ju heller aldrig skada.
Och såklart eftersom jag är så äckliogt fläskig att jag inte kunde somna om igår förrän jag dyrt och heligt lovat att börja banta idag så bjöds det på tårta i skolan. Tror nån jag jag kunde låta bli? Nej just det finns nog faan ingen som har lika dålig karaktär som jag. Har ju lyckats gå ner så mycket men sedan operationen så går det bara uppåt igen. vet snart inte vart jag ska ta vägen långre. Ångesten hägrar!!!!
Skulle behöva anmäla mig till biggest loser som ska gå på fyran problemet är att jag inte vet hur fan man anmäler sig.
Jaha det var dagens självömkan, jag lovade ju en bild eller två på kalaset i helgen så det kommer väl en eller två här.
Puss Mormor
Och såklart eftersom jag är så äckliogt fläskig att jag inte kunde somna om igår förrän jag dyrt och heligt lovat att börja banta idag så bjöds det på tårta i skolan. Tror nån jag jag kunde låta bli? Nej just det finns nog faan ingen som har lika dålig karaktär som jag. Har ju lyckats gå ner så mycket men sedan operationen så går det bara uppåt igen. vet snart inte vart jag ska ta vägen långre. Ångesten hägrar!!!!
Skulle behöva anmäla mig till biggest loser som ska gå på fyran problemet är att jag inte vet hur fan man anmäler sig.
Jaha det var dagens självömkan, jag lovade ju en bild eller två på kalaset i helgen så det kommer väl en eller två här.
Födelsedagsbarnet
SurMysan vill inte vara med
Och mammas fotomodell
Bättre när man får vara hos Pappan
Modellen igen
min fina syster
Puss Mormor
Morfar inväntar mumsiga maten
och så snyggast i stan såklart...
jaha det var lite bilder från mormors kalas. Nu ska jag kasta i mig resten av födan innan jag stressar ner till skolan, måste ju hinna med ett parti skitgubbe innan Christer kommer och lär oss ställa in tid på PLC:n...
Puss och hej sålänge
Ojdå
har ju som vanligt fastnat vid det dumma internet utan någonsomhelst tanke på att barnen snart ska ryckas upp ur sina sängar och då är det ju bra om mamman är klar så att dom stackars trötta barnen slipper sin mors hysteriska utbrott för hon glömt kläder och smink...
Men jag blir fortfarande så förvänad när jag hittar människor som bloggar med humor och rå självinsikt. Som öppet erkänner att barn är ett 24 timmars jobb och inte ett accessoar. Då fångas mitt intresse så är det bara.
Nu till det jag skulle göra, visa en del av helgens slit och kanske en och annan bild från mormors kalas om blogg går med på att ladda bilder idag, igår gick det inte ens att komma in på sidan...
Etapp 1 är alltså avklarat och ett lager färg har kommit upp på taket. Brädväggen skka slipas klart och lackas vit och övriga väggar gipsas men sedan har ideërna tagit slut. Någon som har tipps på färger eller tapeter?
Observera att möbler och annat som står kvar ska bort dom också men det råder meningsskiljaktigheter ochbrist på arbetsvilja innan vi kan få bort dom....
Bilder från kalasandet får vi ta ikväll för nu tog tiden slut.
Lördag
Jahaja. vi hann rätt mycket igår. All papp från taket och en vägg är bortrivet samt pappen över listen på ena väggen. Allt är väldigt träfärgat men håller vi planeringen så är det åtminstone ett lager färg på allt innan helgen är slut. Hoppas hoppas för det känns bra jobbig när man inte kommer nånstans.
Vi sov uppe på övervåningen inatt, och gissa vem som tagit mod till sig och börjat elda i vedspisen? Rätt, det var jag det. Jag är livrädd för att bränna mig men om man bara gör rätt och är försiktig så är risken ganska liten har jag kommit underfunn med.
Barnen roade sig med att bygga stake av veden som farfar burit in medan vi jobbade med vårat blivande sovrumm däruppe. Hu det är mycket kvar att göra men det går framåt igen iallafall.
Nu ska barnen badas innan det vankas 70-års kalas hos Mormor. Efter firandet åker vi ut till Svärta igen för att kunna börja med målandet direkt när vi vaknat i morgon. Eller nu går jag händelserna i förväg igen, den sista pappen ska slipas bort först men även om bara en planka hinner bli målad så ska det upp färg på den.
Ska försöka ladda ner en bild sedan för jag glömde såklart kameran i bilen nu.
Puss och hej trevlig helg!!!
Vi sov uppe på övervåningen inatt, och gissa vem som tagit mod till sig och börjat elda i vedspisen? Rätt, det var jag det. Jag är livrädd för att bränna mig men om man bara gör rätt och är försiktig så är risken ganska liten har jag kommit underfunn med.
Barnen roade sig med att bygga stake av veden som farfar burit in medan vi jobbade med vårat blivande sovrumm däruppe. Hu det är mycket kvar att göra men det går framåt igen iallafall.
Nu ska barnen badas innan det vankas 70-års kalas hos Mormor. Efter firandet åker vi ut till Svärta igen för att kunna börja med målandet direkt när vi vaknat i morgon. Eller nu går jag händelserna i förväg igen, den sista pappen ska slipas bort först men även om bara en planka hinner bli målad så ska det upp färg på den.
Ska försöka ladda ner en bild sedan för jag glömde såklart kameran i bilen nu.
Puss och hej trevlig helg!!!
jahaja
Här sitter jag och läser bloggar och gör det vanliga på morgonen.. (dricker kaffe och röker). Har faktiskt ingen lust alls att väcka barnen och knata ner till dagis för forografering.... Men jag vet ju att jag vill ha resultatet så det är bara att göra ändå...
Efter en timmes fotografering ska barnen hämtas igen, då vankas lek med grannarna och sedan kl15 ska vi till dagis igen för enskild fotografering. 35 barn + föräldrar och förskole lärare. Spännande? NOT.
Helgen blir relativt ledig iallafall, ska fira Mormor 70 års dag på lördag så det blir inget slit i huset förrän på söndag. Faan kommer ingenstans känns det som. Målet är iallafall att taket ska vara nedslitet och målat en gång innan måndagen nalkas. Hmmm vi får väl se hur det går. Lovar att ta med kameran för en update på söndag kväll.. Puss och hej sålänge
Efter en timmes fotografering ska barnen hämtas igen, då vankas lek med grannarna och sedan kl15 ska vi till dagis igen för enskild fotografering. 35 barn + föräldrar och förskole lärare. Spännande? NOT.
Helgen blir relativt ledig iallafall, ska fira Mormor 70 års dag på lördag så det blir inget slit i huset förrän på söndag. Faan kommer ingenstans känns det som. Målet är iallafall att taket ska vara nedslitet och målat en gång innan måndagen nalkas. Hmmm vi får väl se hur det går. Lovar att ta med kameran för en update på söndag kväll.. Puss och hej sålänge
jaha
Då var boken färdigläst.. Ok då den kanske inte var skittråkig då, men jag måste ändå säga att en stor del var en upprepning på ledarskapskursen och en stor portion sunt förnuft, fast det är väl å andra sidan inte helt oviktiga saker så de tåls att upprepas, dessutom har jag för mig att ju mer man ser upprepningar desstå bättre sitter de vid framtida händelser.
Tänkte gå igenom mina pyssellådor och skänka lite till ungarna som verkligen börjat uppskatta det här med att pyssla. Igår målade vi tomtar som sedan Gammel mormor och morfar fick på en sen kvällsfika. Lucas började dessutom att sy på sin snägubbe som jag inhandlat på Rusta. I morse vaknadee jag av att Lucas satte på barnkanalen och satt och pysslade klart med sin snögubbe. Jätte söt och stolt över sitt verk.
I eftermiddag är det pizzabakning på listan, inspirerad av min systers ansträngningar. Jag känner mig som en sjukt värdelös mamma men det ska det fan bli ändring på. Nu sak barnen få all överbliven vaken tid och när dom sedan dunnat in får all praktisk marktjänstgring göras. Nu är det ju dessutom hösttider och kallt som fasen ute, då passar det bra med pyssel och bakkvällar.
Förövrigt blir detta mitt 201:a inlägg, kanske ska fira med något trevligt? Nån som har något förslag kanske?
Nehe, back to the must do´s!!!
Puss och hej
Tänkte gå igenom mina pyssellådor och skänka lite till ungarna som verkligen börjat uppskatta det här med att pyssla. Igår målade vi tomtar som sedan Gammel mormor och morfar fick på en sen kvällsfika. Lucas började dessutom att sy på sin snägubbe som jag inhandlat på Rusta. I morse vaknadee jag av att Lucas satte på barnkanalen och satt och pysslade klart med sin snögubbe. Jätte söt och stolt över sitt verk.
I eftermiddag är det pizzabakning på listan, inspirerad av min systers ansträngningar. Jag känner mig som en sjukt värdelös mamma men det ska det fan bli ändring på. Nu sak barnen få all överbliven vaken tid och när dom sedan dunnat in får all praktisk marktjänstgring göras. Nu är det ju dessutom hösttider och kallt som fasen ute, då passar det bra med pyssel och bakkvällar.
Förövrigt blir detta mitt 201:a inlägg, kanske ska fira med något trevligt? Nån som har något förslag kanske?
Nehe, back to the must do´s!!!
Puss och hej
Lite höstmys medan maten blir klar
sängläge intaget
Fuck vad trött jag är... Känns som om jag aldrig nånsin kommer bli en pigg människa som orkar leva längre än till halv fyra på eftermiddagen... Höll på att somna på hydrauliken idag. Sjukt pinsamt med tanke på att Christer är en av de bättre lärare jag stött på i livet.
För övrigt så rasar livet vidare med farten av 300 galopperande hästar, som vanligt. Bleb klar med kran/radiokrankortet förra onsdagen och efter det åkte jag och familjen ut till Svärta för en långhelg. Det var precis vad barnen behövde, massa med tid med sina pärom och extra uppmärksamhet från Farfar. Lucas hade ju fått blåsor över hela tungan så han var lagom kulig att ha att göra med, men på frdagen hade de gett sig, Tackar gudarna för det.
Har burit skräp till förbannelse under helgen, och åkt 3 vändor till tippen samt lastat ett fjärde lass, vilket i sin tur betyder att rum nummer två ännu inte påbörjats. Däremot har en omstrukturering av planen gjorts. Nästa rum till uppiffning blir vårat sovrum. Sedan ska köket påbörjas innan resten görs. Egentligen hade vi tänkt att ta sovrummen först men Lucas får vänta med sitt rum ett tag till.
Jaja det är ju ingen brådska försöker jag intala mig själv varje dag men stressen vägrar iallafall att försvinna. Kanske inte konstigt att magsåren gör sig påminda var och varannan dag.....
Nästa helg ska i vilket fall rummet påbörjas. Hoppas jag innerligt. Själv tänkte jag försöka mig på vinden för vilken gång i ordningen vet jag inte.... Måste få lite place att förvara alla jävla lådor som ska gås igenom, och såklart alla möbler som ingen vill ha eller slänga. Lena kommer till Farfar i morgon och hon brukar få lite att hända därute så jag hoppas innerligt på att hon vill ta sig an vinden. Det känns inte lika hopplöst om man slipper göra allt själv. Dessutom tacklar hon gnället bättre än mig...
Ska lägga ut en bild på vackra golvet sedan men jag orkar verkligen inte nu... Puss och godnatt
För övrigt så rasar livet vidare med farten av 300 galopperande hästar, som vanligt. Bleb klar med kran/radiokrankortet förra onsdagen och efter det åkte jag och familjen ut till Svärta för en långhelg. Det var precis vad barnen behövde, massa med tid med sina pärom och extra uppmärksamhet från Farfar. Lucas hade ju fått blåsor över hela tungan så han var lagom kulig att ha att göra med, men på frdagen hade de gett sig, Tackar gudarna för det.
Har burit skräp till förbannelse under helgen, och åkt 3 vändor till tippen samt lastat ett fjärde lass, vilket i sin tur betyder att rum nummer två ännu inte påbörjats. Däremot har en omstrukturering av planen gjorts. Nästa rum till uppiffning blir vårat sovrum. Sedan ska köket påbörjas innan resten görs. Egentligen hade vi tänkt att ta sovrummen först men Lucas får vänta med sitt rum ett tag till.
Jaja det är ju ingen brådska försöker jag intala mig själv varje dag men stressen vägrar iallafall att försvinna. Kanske inte konstigt att magsåren gör sig påminda var och varannan dag.....
Nästa helg ska i vilket fall rummet påbörjas. Hoppas jag innerligt. Själv tänkte jag försöka mig på vinden för vilken gång i ordningen vet jag inte.... Måste få lite place att förvara alla jävla lådor som ska gås igenom, och såklart alla möbler som ingen vill ha eller slänga. Lena kommer till Farfar i morgon och hon brukar få lite att hända därute så jag hoppas innerligt på att hon vill ta sig an vinden. Det känns inte lika hopplöst om man slipper göra allt själv. Dessutom tacklar hon gnället bättre än mig...
Ska lägga ut en bild på vackra golvet sedan men jag orkar verkligen inte nu... Puss och godnatt
Nu så kom orken tillbaka
Ett moment kvar
Och tre uppkörningar på det sedan är krankortet mitt... Jag vill haaaaa....
Ska köra stenhårt idag och satsa på en sämre tid men helt felfritt.. Måste ju ha det jäkla kortet så är det bara. Måste säga att jag aldrig trodde att det skulle gå. och sedan köra med denise som är klockren på allt hon tar sig för. Men det sporrade mig tydligen för nu är som sagt redan tre moment avklarade, bara sista banan med att lyfta plåt kvar. Vi kunde egentligen ha kört upp igår, alla tre men Gunilla och Helena ville att vi skulle vänta med det. micke är förövrigt riktigt duktig på att köra kran måste jag säga. Började köra i måndags och är klar med två av tre redan på tisdag eftermiddag. Fast det är nog bara för att jag och Denise är så duktiga lärarare, lugna och pedagogiska utan den minsta antydan till tidspress!!!!
Nog om detta.
Trodde igår att jag skulle svimma sista två timmarna på skolan men det släppte lagom till barnen hämtades som tur var. Vi åkte hem och skulle ha "myskväll" tyckte Lucas. Jätte mysigt, mamma tokstädar för att inte kräkas över hur hemmet ser ut, Lucas kollade på Lotta på sitt rum och Mysan tittade på "Hanis" i vardagsrummet. Pappa kommer hem lagom tills maten är nästan klar. Mysan hoppade såklart ner i badet med honom och jag går in för att titta till Lucas. Han sov som en gris kan man säga. Halv sex hade han gett upp och somnat för natten.
Mysan badade och badade, sedan fick hon två handukar och lite mat innan vi kröp ner i sängen vi också. Som vanligt var det som att trycka på en knapp. Från lugn och behaglig till gap och skrik och krångelfia, på en mikrosekund.
Fast hon somnade relativt snabbt när pappa också kom och la sig...
Sedan var det bara Betty och Fruarna kvar på kvällens agenda sedan sov mamman också gott kan man påstå... Och jäklar vad klockan går fort när man har kul... ses väl kanske senare då!!!!
Ska köra stenhårt idag och satsa på en sämre tid men helt felfritt.. Måste ju ha det jäkla kortet så är det bara. Måste säga att jag aldrig trodde att det skulle gå. och sedan köra med denise som är klockren på allt hon tar sig för. Men det sporrade mig tydligen för nu är som sagt redan tre moment avklarade, bara sista banan med att lyfta plåt kvar. Vi kunde egentligen ha kört upp igår, alla tre men Gunilla och Helena ville att vi skulle vänta med det. micke är förövrigt riktigt duktig på att köra kran måste jag säga. Började köra i måndags och är klar med två av tre redan på tisdag eftermiddag. Fast det är nog bara för att jag och Denise är så duktiga lärarare, lugna och pedagogiska utan den minsta antydan till tidspress!!!!
Nog om detta.
Trodde igår att jag skulle svimma sista två timmarna på skolan men det släppte lagom till barnen hämtades som tur var. Vi åkte hem och skulle ha "myskväll" tyckte Lucas. Jätte mysigt, mamma tokstädar för att inte kräkas över hur hemmet ser ut, Lucas kollade på Lotta på sitt rum och Mysan tittade på "Hanis" i vardagsrummet. Pappa kommer hem lagom tills maten är nästan klar. Mysan hoppade såklart ner i badet med honom och jag går in för att titta till Lucas. Han sov som en gris kan man säga. Halv sex hade han gett upp och somnat för natten.
Mysan badade och badade, sedan fick hon två handukar och lite mat innan vi kröp ner i sängen vi också. Som vanligt var det som att trycka på en knapp. Från lugn och behaglig till gap och skrik och krångelfia, på en mikrosekund.
Fast hon somnade relativt snabbt när pappa också kom och la sig...
Sedan var det bara Betty och Fruarna kvar på kvällens agenda sedan sov mamman också gott kan man påstå... Och jäklar vad klockan går fort när man har kul... ses väl kanske senare då!!!!
Tisdag
En heltvanlig morgon men ändå så annorlunda.
Sara ringde igår när jag precis hämtat barnen, hon ville ha skjuts till stan för att hämta sin sändare till blixten. Jag satt ju ändå i bilen så det var bara att ställa upp. Så klart somnade Lucas i bilen (konstigt efter 9 timmar fullt ös på dagis). Jag suckade lite uppgivet att,
-Kul att släpa upp matkassar, en bajsig tjej och en toktrött kille.
-Men, svarade Sara, han kanske kan stanna hos mig inatt, jag ska ändå vara hemma och plugga, jag kan ju lämna honom lite senare på dagis.
Vilken toppen syrra man har!!!
Gissa vem som återigen blev fly förbannad och gallskrek,
-Min tur moster Sara jue, hela vägen hem.
Jag sa att vi skulle mysa lite hemma, titta på en film tillsammans och baka lite.
När vi sedan kom hem så, skulle disken diskas och matvaror plockas upp och en del förberedas till middagen. Mysan trampade runt tårna på mig och ville baka såklart.
- Snälla Mysan kan du vänta lite mamma vill bara fixa lite först.
- Först mat sen mussin?!, svarar mitt kloka barn med stora ögon.
- Ja precis, vill du hjälpa med maten också?
Dum fråga, klart hon ville och vilken assistent sen. Super duktig på att langa potatisar och morötter.
Sedan bakade vi sockerkaka, det var hon också jätteduktig på, att hälla i och blanda smet var hennes jobb, mamma fick knappt mäta upp ingredienserna.
Fast jag tror det roligaste var att slicka bort kladdet från fingrarna.
-MMMMM gott!
In i ugnen med kakan och börja med stuvningen till morötterna och steka prinskorven. Maten var lagom klar tills pappan hade duschat klart. Mysan dukade och ropade till sin pappa att komma till matbordet.
Det var tyvärr alldeles för länge sedan vi åt hemlagat i samlad tropp, antingen har jag eller pappan redan ätit eller så vägrar barnen att sitta vid bordet.
Efter maten var sockerkakan klar, mumsigt värre även om jag tog en chansning och förtärde något med ägg i. Den här gången gick det tydligen bra dock. Mysan kom efter en stund ut från sitt rum med stora ledsna ögon och sa.
- Dom tagit min kaka!
Vi är ju inte dumma, helt ensam på rummet, undrar vem som ätit upp kakan?, men vi frågade såklart ändå vem som ätit upp kakan. Hon svarade med stora tårögda ögon och med gråten i halsen,
-Lucas tagit min kaka, han ätit upp den!
Nähä du svarade jag, Lucas är ju inte ens hemma, då spricker ansiktet upp på barnet som springer in på sitt rum och gömmer sig. När hon gläntar på dörren säger jag att hon får ta en bit till om kakan tagit slut.
Jätte glad kommer hon ut från rummet och lunkar efter pappan som hämtar en till bit.
Det visar sig att ingen ätit upp den första biten, inte ens damen själv! Undrar var dom får allt ifrån dom små liven? Sedan ställde hon in sina sockerkaks bitar i sin ugn för att värma dom lite...
Knasigt långt inlägg för en sockerkakshistoria, fast den var knasigt god också, kladdig innuti och krispig utanpå. Mums...
Nehe om man skulle rappa på lite då, har ju fått blogg förbud från mina kranskolelärare så här på morgonkvisten. Råkade släntra in 3 minuter för sent i går morse.....
Men är man blogg och facebooktönt så är man, det är som vilket beroende som helst, kroppen far illa om man bryter sina rutiner....
Puss och hej!!
Sara ringde igår när jag precis hämtat barnen, hon ville ha skjuts till stan för att hämta sin sändare till blixten. Jag satt ju ändå i bilen så det var bara att ställa upp. Så klart somnade Lucas i bilen (konstigt efter 9 timmar fullt ös på dagis). Jag suckade lite uppgivet att,
-Kul att släpa upp matkassar, en bajsig tjej och en toktrött kille.
-Men, svarade Sara, han kanske kan stanna hos mig inatt, jag ska ändå vara hemma och plugga, jag kan ju lämna honom lite senare på dagis.
Vilken toppen syrra man har!!!
Gissa vem som återigen blev fly förbannad och gallskrek,
-Min tur moster Sara jue, hela vägen hem.
Jag sa att vi skulle mysa lite hemma, titta på en film tillsammans och baka lite.
När vi sedan kom hem så, skulle disken diskas och matvaror plockas upp och en del förberedas till middagen. Mysan trampade runt tårna på mig och ville baka såklart.
- Snälla Mysan kan du vänta lite mamma vill bara fixa lite först.
- Först mat sen mussin?!, svarar mitt kloka barn med stora ögon.
- Ja precis, vill du hjälpa med maten också?
Dum fråga, klart hon ville och vilken assistent sen. Super duktig på att langa potatisar och morötter.
Sedan bakade vi sockerkaka, det var hon också jätteduktig på, att hälla i och blanda smet var hennes jobb, mamma fick knappt mäta upp ingredienserna.
Fast jag tror det roligaste var att slicka bort kladdet från fingrarna.
-MMMMM gott!
In i ugnen med kakan och börja med stuvningen till morötterna och steka prinskorven. Maten var lagom klar tills pappan hade duschat klart. Mysan dukade och ropade till sin pappa att komma till matbordet.
Det var tyvärr alldeles för länge sedan vi åt hemlagat i samlad tropp, antingen har jag eller pappan redan ätit eller så vägrar barnen att sitta vid bordet.
Efter maten var sockerkakan klar, mumsigt värre även om jag tog en chansning och förtärde något med ägg i. Den här gången gick det tydligen bra dock. Mysan kom efter en stund ut från sitt rum med stora ledsna ögon och sa.
- Dom tagit min kaka!
Vi är ju inte dumma, helt ensam på rummet, undrar vem som ätit upp kakan?, men vi frågade såklart ändå vem som ätit upp kakan. Hon svarade med stora tårögda ögon och med gråten i halsen,
-Lucas tagit min kaka, han ätit upp den!
Nähä du svarade jag, Lucas är ju inte ens hemma, då spricker ansiktet upp på barnet som springer in på sitt rum och gömmer sig. När hon gläntar på dörren säger jag att hon får ta en bit till om kakan tagit slut.
Jätte glad kommer hon ut från rummet och lunkar efter pappan som hämtar en till bit.
Det visar sig att ingen ätit upp den första biten, inte ens damen själv! Undrar var dom får allt ifrån dom små liven? Sedan ställde hon in sina sockerkaks bitar i sin ugn för att värma dom lite...
Knasigt långt inlägg för en sockerkakshistoria, fast den var knasigt god också, kladdig innuti och krispig utanpå. Mums...
Nehe om man skulle rappa på lite då, har ju fått blogg förbud från mina kranskolelärare så här på morgonkvisten. Råkade släntra in 3 minuter för sent i går morse.....
Men är man blogg och facebooktönt så är man, det är som vilket beroende som helst, kroppen far illa om man bryter sina rutiner....
Puss och hej!!
Nu ska
Jag vila färdigt så man orkar med att natta barn, men jag blev avbruten av att Mysan dräll fia som vanligt spillde oboy precis överallt...
Orkade bara inte skriva färdigt utan tryckte bara vidare...
Idag har jag och barnen firat kanelbullens dag hos Gammelmormor och morfar. Ungarna betedde sig förträffligt som vanligt måste jag säga. NOT... men lite gladare och behagligare efter lite pannkaka som mormor och Mysan vispade ihop. Dumma mamma åt tre- fyra stycken också och straffet kom snabbare än väntat, hann knappt hem och innanför dörren innan tillvaron kraschade och jag blev som ett mähä i sängen. Kul liv man har, ät en pannkakka och dö, typ.
Tur att deras pappa kom hem efter extra arbetet och kunde ta över verksamheten. Har legat i sängen tills nu nästan. Men vaddå alla har väl tid med fem timmar i horisontell fosterställning en söndag eftremiddag????
Nu kom familjen hem efter en tur utomhus, som sagt tur man har en sambo och far till sina barn. vad sjutton hade man annars gjort när pannkakssuget blir för stort?
Hoppas att livet lir lättare med tiden och nån kommer på en super medicin mot magvärk. har ju mina bluefish men dom hjälper föga när döden bultar innifrån. Fick ett par pappavarin också så den värsta krampen släppte men det här är faan inte kuligt nånstans.
Jaha, kranskola imorgon igen. Ska på att börja lyfta plåt, vi kan ju bara hoppas att det går bättre än förra veckans prövningar. jag har ju trots allt lyckats med 1 av 3 uppkörningar. Alltså bara två stycken kvar. Hoppas innerligt på att vara klar till torsdag eftermidddag så man kan vara med på hydrauliken.
Jaha dags att umgås lite med sambo och småterrorister innan natten knackar på, dom stackarna måste gå upp läskigt tidigt för att mamman ska få krankort.
Puss och hej allihopa...
Orkade bara inte skriva färdigt utan tryckte bara vidare...
Idag har jag och barnen firat kanelbullens dag hos Gammelmormor och morfar. Ungarna betedde sig förträffligt som vanligt måste jag säga. NOT... men lite gladare och behagligare efter lite pannkaka som mormor och Mysan vispade ihop. Dumma mamma åt tre- fyra stycken också och straffet kom snabbare än väntat, hann knappt hem och innanför dörren innan tillvaron kraschade och jag blev som ett mähä i sängen. Kul liv man har, ät en pannkakka och dö, typ.
Tur att deras pappa kom hem efter extra arbetet och kunde ta över verksamheten. Har legat i sängen tills nu nästan. Men vaddå alla har väl tid med fem timmar i horisontell fosterställning en söndag eftremiddag????
Nu kom familjen hem efter en tur utomhus, som sagt tur man har en sambo och far till sina barn. vad sjutton hade man annars gjort när pannkakssuget blir för stort?
Hoppas att livet lir lättare med tiden och nån kommer på en super medicin mot magvärk. har ju mina bluefish men dom hjälper föga när döden bultar innifrån. Fick ett par pappavarin också så den värsta krampen släppte men det här är faan inte kuligt nånstans.
Jaha, kranskola imorgon igen. Ska på att börja lyfta plåt, vi kan ju bara hoppas att det går bättre än förra veckans prövningar. jag har ju trots allt lyckats med 1 av 3 uppkörningar. Alltså bara två stycken kvar. Hoppas innerligt på att vara klar till torsdag eftermidddag så man kan vara med på hydrauliken.
Jaha dags att umgås lite med sambo och småterrorister innan natten knackar på, dom stackarna måste gå upp läskigt tidigt för att mamman ska få krankort.
Puss och hej allihopa...
Lördag
Eftersom man för nästan fem år sedan tog beslutet att skaffa familj så är det till att sitta hemma en lördag kväll. Fast Denise bjöd med mig på en krogsväng. Surt? Javisst men det är rätt skönt att bara sitta i soffan i morgonrock och inte göra just nått...
Moster Sara ringde tidigare och frågade om inte Lucas ville komma och baka pizza. Såklart han ville det, vi hade precis jobbat klart för dagen också så det var bara att packa ihop och skjutsa barnet till Moster... Gissa vem som var vansinnig för hon inte fick följa med?
Det går sakta men säkert ute hos farfar. Nu är golven målade iallafall, får se nästa hekg om man måste dra ett lager till eller hur vi gör, det ser riktigt bra ut i vilket fall. Orkade dock inte gå upp och ta en bild så ni får hålla er tills nästa vecka...
Barnen har för övrigt fått kaniner också. Robban och Nanna hade tröttnat på sina två så då fick barnen ta över dom. Jag som är hö allergiker blev överlycklig verkligen, men vad faan har man ingen talan så har man inte. Barnen var mer än nöjda iallafall, Lucas har tjatat och tjatat om ett eget djur och var helt i extas på vägen ut i går.
- Mamma, vad heter min kanin? frågade han på vägen ut.
- Inte vet jag du får väl döpa den till vad du vill...
- Jaha då vill jag att den ska heta Adamsson.
- Javisst tycker du det är fint så.
- Aaa och vet du mamma vad jag vill att den ska heta i efternamn?
- Nej det vet jag inte.
- Jag vill att den ska heta Iman i efternamn.
- Ska kaninen heta Adamsson Iman?
- Ja.
- Jaha ja då får den väl heta det då!
Så lät det i bilen på väg till farfar igår. När vi kommit fram och barnen fått bekanta sig med sina kaniner så frågade jag mysan vad hennes kanin skulle heta. Hon sträckte på sig och blev jättestolt samtidigt som hon svarade att det minsann skulle heta - NIN (kanin på Mysans språk).
Perfekt tyckte jag det lär man inte glömma i första hand, försök däremot att säga Adamsson Iman fort...
Nu ska
Moster Sara ringde tidigare och frågade om inte Lucas ville komma och baka pizza. Såklart han ville det, vi hade precis jobbat klart för dagen också så det var bara att packa ihop och skjutsa barnet till Moster... Gissa vem som var vansinnig för hon inte fick följa med?
Det går sakta men säkert ute hos farfar. Nu är golven målade iallafall, får se nästa hekg om man måste dra ett lager till eller hur vi gör, det ser riktigt bra ut i vilket fall. Orkade dock inte gå upp och ta en bild så ni får hålla er tills nästa vecka...
Barnen har för övrigt fått kaniner också. Robban och Nanna hade tröttnat på sina två så då fick barnen ta över dom. Jag som är hö allergiker blev överlycklig verkligen, men vad faan har man ingen talan så har man inte. Barnen var mer än nöjda iallafall, Lucas har tjatat och tjatat om ett eget djur och var helt i extas på vägen ut i går.
- Mamma, vad heter min kanin? frågade han på vägen ut.
- Inte vet jag du får väl döpa den till vad du vill...
- Jaha då vill jag att den ska heta Adamsson.
- Javisst tycker du det är fint så.
- Aaa och vet du mamma vad jag vill att den ska heta i efternamn?
- Nej det vet jag inte.
- Jag vill att den ska heta Iman i efternamn.
- Ska kaninen heta Adamsson Iman?
- Ja.
- Jaha ja då får den väl heta det då!
Så lät det i bilen på väg till farfar igår. När vi kommit fram och barnen fått bekanta sig med sina kaniner så frågade jag mysan vad hennes kanin skulle heta. Hon sträckte på sig och blev jättestolt samtidigt som hon svarade att det minsann skulle heta - NIN (kanin på Mysans språk).
Perfekt tyckte jag det lär man inte glömma i första hand, försök däremot att säga Adamsson Iman fort...
Nu ska
Gissa vem?
Ja just det. Gissa vem som klarat radiokranuppkörningen? Och skrivningen? Inga fel på uppskrivningen men ursämst poäng på uppkörningen... Jaja jag har ju åtminstone fixat det och kan numera kalla mig radiokranförare....
I dag blir det till att börja traggla travers, inte lika spännande dock för det verkar supersvårt, men jag ska faan ligga i stenhård träning.
Dessutom är det bara jag och Denise som ska turas om på den så vi slipper lååånga väntetider. Nästa vecka ska vi hoppa från säkerhetslina, bara för att veta hur det känns och hur man faktiskt gör om olyckan skulle vara framme, det känns lite halvläskigt men å andra sidan så är det ju bra om man faktiskt skulle behöva använda den säkerhetsåtgärden i framtiden.
Helena, den ena läraren på transportskolan ska sluta nästa vecka, jävla omplacerare på SSAB. Hon är verkligen en toppen lärare och en störtskön människa. Inte för att Gumilla är dålig, tvärtom, men ändå. Jag är glad över att få ha henne tills min utbildning är klar iallafall men tycker synd om de som kommer efter och inte får den chansen....
Och sedan tillsist. ÄNTLIGEN har Mysan sovit igen utan att gapa och skrika mitt i natten. Hon börjar säkert om, nu natten som kommer men 1 hel natt utan bråk är ju alltid bra. Det gick ganksa bra att lägga dom också, 30 minuter av tjafs och muck och sedan 10 minuter att komma till ro, men sedan sov dom båda två. Det är så skönt att det äntligen går att lägga dom i sina sängar och sedan sätta sig i soffan och glo på tv en stund och att slippa ligga därinne för att somna först själv.
Jaja nu är det dax att platta ut kråkboet på huvudet och kleta på lite ögon sedan ska barnen tas upp och kläs på, Lucas ville promt klippa sina naglar också så det är ju bara att ta en extraminut i beräkningen. Garanterat blir vi/jag sena i vilket fall.... Puss och Hej
I dag blir det till att börja traggla travers, inte lika spännande dock för det verkar supersvårt, men jag ska faan ligga i stenhård träning.
Dessutom är det bara jag och Denise som ska turas om på den så vi slipper lååånga väntetider. Nästa vecka ska vi hoppa från säkerhetslina, bara för att veta hur det känns och hur man faktiskt gör om olyckan skulle vara framme, det känns lite halvläskigt men å andra sidan så är det ju bra om man faktiskt skulle behöva använda den säkerhetsåtgärden i framtiden.
Helena, den ena läraren på transportskolan ska sluta nästa vecka, jävla omplacerare på SSAB. Hon är verkligen en toppen lärare och en störtskön människa. Inte för att Gumilla är dålig, tvärtom, men ändå. Jag är glad över att få ha henne tills min utbildning är klar iallafall men tycker synd om de som kommer efter och inte får den chansen....
Och sedan tillsist. ÄNTLIGEN har Mysan sovit igen utan att gapa och skrika mitt i natten. Hon börjar säkert om, nu natten som kommer men 1 hel natt utan bråk är ju alltid bra. Det gick ganksa bra att lägga dom också, 30 minuter av tjafs och muck och sedan 10 minuter att komma till ro, men sedan sov dom båda två. Det är så skönt att det äntligen går att lägga dom i sina sängar och sedan sätta sig i soffan och glo på tv en stund och att slippa ligga därinne för att somna först själv.
Jaja nu är det dax att platta ut kråkboet på huvudet och kleta på lite ögon sedan ska barnen tas upp och kläs på, Lucas ville promt klippa sina naglar också så det är ju bara att ta en extraminut i beräkningen. Garanterat blir vi/jag sena i vilket fall.... Puss och Hej
