MogenFjortis

Ja även denna vecka innehöll en tisdag, för övrigt den sista lediga tisdagen på vääldigt länge!!!
Jag börjar ju att jobba på måndag, som TPU-resurs på Kraftstationen, mitt drömjobb dessutom. Hoppas bara att kroppen håller ihop dom här sista månaderna av graviditeten och att bebis fortsätter att växa ordentligt därinne!!!

Har varit hos barnmorskan och agerat nåldyna igen, tredje gången som behandlingen mot foglossningen sker ch tro´t eller ej men det har faktiskt hjälpt, inte till ett tillstånd av absolut smärtfrihet men det har lindrat dom dagliga plågorna betydligt, även fast jag var så skeptisk till behandlingsformen för tre veckor sedan. Jag tänker mig att jag ska vila den här sista veckan av ledighet, men känner jag mig själv rätt så lär det inte inträffa, vill ju inte gärna på i ett loppbo och hur mycket jag än städar och håller på så ser det ändå ut som skit redan till morgonen efter. Hmm kanske ska anställa nån slags städtant, det är nog det jag absolut INTE ser fram emot till nästa vecka och de närmsta månaderna, hur sjutton jag ska hinna med mitt hem och barnen också.
Det blir sjukt långa dagar framförallt för dom små, sedan hem och laga nån slags mat innan alla stupar i säng. Min kära sambo har ju blitt placerad i Kista på obestämd framtid så där lär man inte få nån hjälp alls, antingen pendlar han och åker 5 på morgonen och dyker upp hemma igen runt 20 tiden på kvällen beroende på trafiken eller så sover han borta i veckorna. Pest eller kolera för min del, men han skulle nog må bättre av att bo borta i veckorna. OM nu hans chef fixar något boende åt stackarn. I sådana lägen får man krasst sikta in sig på den kommande lönechecken och inget annat, livet får stå på hold och så får man ägna barnen extra uppmärksamhet på dom lediga dagarna.

Tiden fram till DO-DATE lär ju bara flyga fram iallafall och ungarna kanske får en julklapp eller två extra i år när vi har två inkomster för ovanlighetens skull, det var ju hundra femtio år sedan sist...

Tänkte bara köra en snabb update för datorn ska snart lämnas in på service och när den kommer tillbaka är det ingen som vet....

Puss och hej

Vad jag känner mig usel just nu, orkar liksom inte engagera mig i något alls. Hur mycket jag än städar och plockar blir det inte rent, hur mycket tid jag än lägger på barnen så är dom ändå bråkiga och stöddiga och pappiga, dessutom är jag sjukt fet. KUL LIV!!!

Längtar som satan till 1 november och hoppas att inga hinder infinner sig på vägen, tänk om något knasar sig vart ska jag då ta vägen? Just nu är jag livrädd för att alla mina planer, drömmar och önskningar som är så nära på att slå in bara ska gå åt fan.
Kanske är det därför precis allt känns så fruktansvärt jobbigt? Kanske därför jag drömmer mardrömmar varje natt?

Hade ju bestämt att jag bara skulle njuta av det är men det ska visst vara helt omöjligt! Dags att sätta på skygglapparna och hålla sig upptagen så att livet rusar på utan att man märker av det så får man vakna ur dimman om ett par år och undra vad fasen som hände... Depp blogg blev det här så jag lägger ner nu!!!!

Hua, idag är man trött. Vaknade vid kvart i fyra i morse och det tog säkert en timme innan jag kom till ro igen, lika bra att vänja sig kanske?

Igår var vi lediga här hemma, fixade och donade lite på förmiddagen innan Momor och Morfar dök upp för en svampletarstund.

Morfars ben är ju inte det bästa så honom lämnade vi kvar hemma hos tjatfarfar medans barnen och jag drog på stövlar och varma kläder och letade fram lite svampkorgar. När vi började promenaden hade Mysan sin rosa väska med picnic i, en mössa, en lurvig tröja och en gummijacka och svampkorg. Vid första svampstället reducerades packningen för då var det visst picnictime för barnen, desuutom hade hon stick i halsen så gummijackan åkte av. När bullarna var uppätna var det inte roligt med väska längre.

Nu hade hon alltså, mössa, lurvig tröja och svamkorg, resten fick mamma och mormor bära, plus Lucas älghorn som han hittade i skogen. Det är inte lätt att plocka svamp med två ointresserade barn, dom ville bara stampa på alla svampar och petas med pinnar och morra som tigrar och spårhundar. Men mot all för modan och med mig och Mormor som ledare i expedition "plocka svamp" så fann vi nästan en hel kasse till mormors frys.

Sedan var det dax att försöka hitta hem ur den mörka skogen, det gick bra även om jag kände mig rätt vilse ett tag, tur att pappan vart ute i skogen och sprejat rosa pilar!!!

Hemma igen så fikade vi lite, det var ju ändå kanelbullensdag, och ungarna blev lovade o´boy i skogen för att inte slå ihjäl varandra, vi andra tog lite kaffe.

När fin besöket återvände hem var det dags för en annan att börja med middagen och sedan var det soffläge resten av kvällen, foglossning blandat med magsår och en lite bäs som sparkar både uppåt och nedåt.

Pappan däremot åkte till oxelösund oc införskaffade ett babyskydd till bilen som han spårat upp på Blocket. Så nu är den detaljen också klar.

Nu är det bara att försöka göra sig lite presentabel innan besöket hos barnmorskan idag, Usch orkar inte egentligen men det ska li skönt att kolla blodtrycket och höra bebbens hjärtljud iaf.

Tack och hej!!!

Eller behöver, vill ha egentligen,,,Massor med saker, en del mer nödvändigt än andra och det är svårt att prioritera det nödvändiga mot det onödiga.

Jag behöver:
En ny soffa ( eftersom mamsen behöll den gamla)
Tv-bänk
soffbord
en emmaljunga liggkorg
ett babyskydd med basenhet
Gardiner
en liten platt tv

Jag vill ha:
nattduksbord
ny sängstomme
massor med nya kläder
förvaring
nytt köksbord och stolar (kommer ALDRIG hända)
en grön rund sittpuff
en rosa rund sittpuff
en grön luddig matta
2 mindre platt tv

Jahaja, det var lite av önskningarna synd att man inte hade ett par miljoner att slösa bort!!!

En värmepump blev införskaffade igår iallafall, även om den inte blir inkopllad förrän till helgen, med lite tur, kanske jag ska tillägga. Så kanske, kanske kan vi byta sovrumm i helgen också,,,

Igår målades dom sista golvlisterna iallafall och spikades dit inte mindre än TVÅ gånger. Först av mig, och sedan bortslitna och omspikade av min kära sambo när han kom hem och såg förödelsen. Det var kanske liiite snett, men vad fasen vem går och kolla golvlister i världens sneaste rum med vattpass? Gnällspik sa jag!!!

Jag får väl hålla mig till det eviga målandet och städandet istället, och sedan ta skället för att alla verktyg är spårlöst borta (i sin låda!)

Det är NÅGON som behöver en snickarbod, nån som har en till övers?

Nehe nu var det höhg tid att köra barnen till dagis, tanka, handla, tvätta, vika tvätt, slipa lister, måla fler lister och diska!!!
Vem har sagt att man är sysslolös när man är arbetslös? Undrar hur jag ska hinna fixa allt på bara fem timmar med den här jäkla foglossningen som bara blir värre och värre?

Nej just det jag skulle ju börja med att köra barnen och då behöver som kläder,Vi ses!

Igår var den stora dagen, en milstolpe i den långa väntan det innebär att baka bebis. Ultraljuddax!

Eftersom min hårt arbetande man var placerad i Järna fick mamma äran att följa med istället, vi träffffades på Birgers och åt en lyxfrukost innan vi begav oss till Sjukan och plan 5, sedan fick vi som vanligt vänta innan det blev våran tur.

Måste erkänna att jag var lite nervös men den lille därinnen bankade på för att övertyga mig om att det nog skulle gå bra, för övrigt samma barnmorska som fått mig att gråta vid tidigare graviditeter men den här gången var hon riktigt trevlig.

Allt såg jättebra ut, lite svårt att mäta eftersom bebis inte ville ligga stilla, men efter många försök så kom BM fram till att Do-Date var lite senare än vi först tänkt, numera är det den 10 februari som är det gyllene datumet vi längtar efter. I övrigt hade hon inget att anmärka på, hjärtat slog och såg helt ut och alla andra vitala delar fanns på plats, anledningen till att bebis känns så mycket redan kunde förklaras med en moderkaka i bakvägg till skillnad från mina andra graviditeter. jag är sjukt glad över att allt såg fint ut även om buset därinne är en prydis och inte ville förbereda sin mor på vilka färger som ska förberedas. Fast egentligen spelar det mindre roll, vi har ju en av varje och allt är inte bortskänkt. Dock hade jag velat köpa en overall och lite basplagg i passande kulör men det får väl bli vitt så får man kompletera senare.

Jag frågade Mysan senare på kvällen om hon ville se kort på bebisen men hon var inte imponerad av UL-bilden, frågade Lucas istället om han ville se, svaret blev:
-Ja, det gör jag gärna!
Han förstod lite bättre vad som var vad, eller han låtsades som det iallafall, jag vet ju hur svårt det kan vara för ett otränat öga.

På kvällskvisten efter badet låg jag och storbus i sängen och myste lite, (låg tokdäck efter hemkomsten med hemska magsmärtor och fick ta igen lite), han berättade om skogsutflykten och sina tankar om dagisdagen i övrigt, plus lite annat smått och gott om dinosaurier och vad dom äter och gör, en och annan bajstanke smög sig in i samtalet också. Plötsligt tystnar barnet, tittar på mig med stora ögon och säger:
-Mamma, du tycker om mig va?

Ja vad svarar man, naturligt vis gör jag det, du är ju min son och lillprins, klart jag gillar dig, du är ju det bästa som finns!

- Jaha, var svaret och sedan fortsatte monologen om allt mellan himmel och jord.

Mysan hade fått en ny prins på sitt dagis. Gustav hette han. Fast hon refererade till pojken som "killen, vad hette han nu igen mamma?". Och fortsatte att berätta med glittrande ögon om Gustaf!!!



Just nu ligger båda busen i sin mammas säng (för övrigt på min sida, om någon undrar varför jag är uppe en timme innan jag brukar), snart är det dags att förbereda sista dagis dagen den här veckan, jag själv ska försöka hinna med X antal ommålningar innan dagen är över. En ordentlig genomgång av köket skulle inte heller skada, efter som någon, jag nämner inga namn men han har mycket skägg, gjorde slut på allt varmvatten igår så disken blev ståendes....

Nehe nu orkar jag inte hitta på mer för den här gången! ska försöka föra över en bild på bebben så ni får se.

Tack och hej

Nu ni ska ni veta att det är någon som jobbat upp musklerna för att kunna hamna i sin bros klass när det gäller high kickflips... Från att ha buffat långt ner i magen i ett par veckors tid så är det numera hög träning så hela magen buktar,,, Underbart!!!

Operation sovrum går framåt, just nu är det tapetsering på schemat, jag valde naturligtvis en enkel tapet helt utan mönsterpassning,,, eller inte såklart. Pappan är lagom lycklig, speciellt att dom kostade lite mer än vi tänkt!

Fast hela vårat hem är byggt på budget så jag tyckt att några hundralappar till kanske man kan unna sig den här gången?!

Barnen har varit ovanligt gulliga och mysiga idag och roat sig nästan utan att paja något alls. Bara lillfis som hittade en sax i nån gömma och klippte sönder en bok. Surt för henne att boken åker i soporna, sist hon lekte med sax var det tingelingklänningen som blev omgjord till det mera luftigare slaget.

Imorgon, tisdag, är det dagisdax igen, mamman tänkte måla dörrarna och försöka skura alla golven från allt byggdamm, känner jag mig själv så hinner jag hälften av vad jag tänkt, på eftermiddagen hoppas jag att ett litet besök i kusins nya stuga blir av. Är så sjukt nyfiken på att se hur dom har det! På onsdag är det ÄNTLIGEN dax för ultraljudet, är så sjukt nervös och förväntasfull. Hoppas att buset mår bra därinne!!!

Antar att det blir ett uppdatering efter det!

Puss och hej

Och bara lilla jag vaken, eller lilla och lilla, har fasen gått upp 8 kilo på dom här veckorna och fler lär det bli om inte buset i min mage slutar längta efter en massa konstigheter hela tiden.

Barnen snusar gått i sängarna, storbus i min säng eftersom pappan var på äventyr igår och lillfis i sitt rum, inte helt utan vilda protester igår....

Barnen var nere vid stenarna igår och sprang, sprang och sprang, runt ikring. Perfekt att göra av med lite energi precis innan man ska hoppa i sängen. Jag sa innan dom gick att : - När ni kommer hem igen kommer ni upp på en gång!
Hade räknat med otaligt tjat och tjuriga barn som vägrade, men i bland blir man överaskad. Båda två kom upp genast och svidade om till nattkläder, kröp ner i sängarna och vi bunkrade upp med chips och dipp och päronfaf!

Eftersom min energi inte räcker till något alls nuförtiden så var jag mer än glad åt att båda somnade innan klockan 22, det betyder nämligen att så kan även mamman göra. Surt att jag missade slutet av Criminal Minds bara...

Idag blir det väl till att fortsätta med operation "bli klar med sovrum", eller I Hope, iallafall. Pappan var ju som sagt på äventyr igår så jag kan tänka mig att han är duktigt bakis idag. Vi får väl se när han ringer och vill bli hämtad.

Är så sugen på att få allting klart, köpa värmepump, soffa, tv bänk och inreda både vardagsrum och sovrum... Ingen som har ett par tusenlappar till övers?

Får önska mig en massa bra och ha saker i present, det är ju faktiskt inte många veckor kvar till födelsedagen nu!

Nähä ordbajsat klart nu så man kunde röja lite innan bebisarna vaknar? Eller lägga sig i sängen och hoppas att minibuset där inne vill göra sig hörd med ett par buffar=)

I vilket fall Tack och Hej!!!



ps, min lilla dotter vaknade precis, rufsig i håret, med rosa/bruna knästrumpor, turkosa trosor ocg rosa bikinibh med vita prickar, jag tror inte det finns en chans för henne att bli mode ikon senare i livet...ds

hela familjen har sovmorgon, utom jag, som vanligt... Sjukt att vara så in i bänken skittrött jämt men det är helt omöjligt att sova på morgonen iallafall.

Barnen hade sin sista inskolningsdag på nya dagiset i går, det hade gått jättebra för båda två. Jag lämnade lillfisen och inte ett gråt yttrades, kan det vara som jag länge misstänkt att pappan framkallar separationsångesten. Fick hon bestämma skulle dom två sitta ihop för alltid.
Tur att hon inte får bestämma.

Idag är det tänkt att vardagsrummet ska påbörjas, hoppas att vädret håller i sig så vi kan åka och hämta lite gipsskivor bara, det tar emot att börja det ska jag villigt erkänna men jag vet ju också hur evinnerligt skönt det är när resultatet börjar infinna sig... Tänk att kunna ha lite familjemys isoffan om kvällarna, en lyx som man bara känner av när möjligheten inte finns, eller finns gör den väl, vi kan ju sitta där nere om vi vill men jag måste erkänna att det inte känns så där super kul att hänga på nedervåningen....

Önskar att vardagen ska börja på allvar så man får lite rutin på livet igen, även om det innebär att sambo kommer jobba jämt. Men att ha en rutin på vardagen fungerar inte alls under semestern, det har det aldrig gjort. Livet våre perfekt om man kunde jobba halvtid för dom pengar man får för heltid, men det är ju en dröm som aldrig kommer bli uppfylld, så mycket är jag medveten om. Man kanske skulle skaffa sig en slav som arbetade åt en så pengarna trillade in utan att sambo var borta?!
Och när vi ändå håller på att drömma oss bort en städtant och en supernanny som kunde uppfostra mina barn!

Nähä, jag har ju egentligen inte tid att sitta här och filosofera och drömma mig bort, ska tömma kameran sedan börjar operation få ordning på mit kaotiska hem... Får se om energi till att bjuda på några bilder infinner sig till kvällen...

Pussen

Lucas skuttade upp ur sängen redan kl 7 och ville åka till dagis på en gång, dels för han har fått grön hårspray och dels för att han kommit överens med fröken om att visa och berätta om sin nyaste Ben 10 gubbe -Träskeld.

Jag fick lugna honom med lite Kung Fu Panda (så lugn man nu kan bli av det) och en frukostmacka utan kanter med skinka på, också utan kanter.... Hmmm ett tips till andra: Börja aldrig med bortskurna kanter! Lucas vill inte ens äta polarbröd med kanter även om mackan från början är kantfri!

Mysan var segare att få upp på morgonen men efter lite prat om klänningar så studsade hon också upp ur sängen. det gick finemang att äta lite yoghurt (note to my self: INHANDLA MER) hon som annars sitter i timmar och surar över en smörgåsbit...Men allt var inte frid och fröjd, Lucas envisades med att träna lite Kung Fu på sin syster och fick in en high-kick-flip spark, den nuddade iofs knappt men alla som känner min dotter vet att det räcker för att mistluren ska starta. Dessutom var det BARA pappa som skulle lämna henne idag. BARA pappa, ALDRIG mamma!

Ovanligt, nej inte särskilt, och det gör inget heller. Har accepterat att barnet sitter fast med sin far och att mamma för det mesta är ful och dum, även om jag bara råkar gå förbi. När pappa jobbar är jag ändå finast och vackrast och en prinsessa...

Eftersom vi kom iväg väl tidigt i morse så fick Mysan följa med och lämna storebror, spännande om man fick hålla i sin papput krampaktigt och ingen pratade med henne. Inte lika roligt att båda skulle lämna henne. Pappa fick gå först och sedan efter lite pip och kläng fick mamman också vinka genom fönstret.

Hon var så nöjd och glad över att få vara med och äta idag också så jag är övertygad om att dom sura minerna försvann när min ryggtavla försvann...

Jag och pappan återvände hemåt igen, dags att fixa och dona lite. Röja ur nästa rum samt allt det vardagliga, tvätta, diska, dammsuga, bädda, plocka....

Det spelar liksom ingen roll hur mycket man än fixar och donar mitt hem blir aldrig rent, ser inte ens lite städat ut när det är klart. Hmm? Undrar hur det kommer bli med en liten också? Återstår att se antar jag..


Puss och hej

Tyckte i början av veckan att det var lite jobbigt att börja ställa klockan igen efter flera veckors slö/slapp stil men tydligen har jag en egen väckarklocka i kroppen för det är omöjligt att sova på morgonen. Tur att resten av familjen inte har samma problem iallafall...

Vi har kommit till dag 3 på inskolningen på de ny förskolorna och än så länge går det toppen. Var lite orolig att Mysan skulle få knäppjuck igår och vägra släppa sin pappa men det hade gått alldeles förträffligt. En gång hade hon frågat sin fröken vart pappa tagit vägen men nöjt sig med att han gått en promenad och drack lite kaffe.

Vilken vardagslyx förresten att få ha 1½ timmes ensam tid mitt på dagen med sin sambo! Bara att åka och strosa lite i affären utan att oroa sig för att barnen ska välta något eller få ett utbrott över något... Jättehärligt! Undrar vad man ska passa på att tillbringa tiden med idag när det dessutom är 3 timmar?

Igår när vi kom tillbaka så plockade vi upp Storbus först, hans förskola ligger 30 m innan Mysans och dom barnen var dessutom ute. Han Har funnit så bra redan, fast jag trodde inget annat. Han är väldigt social av sig och brukar hitta nya kompisar i varje park man stannar vid.
Han tyckte det var jättespännande att få följaa med till syrrans dagis och far runt som en virvelvind därinne för att kolla in alla skrubbar och vrår. Mysan var mest sur för hon ville äta mat med de andra barnen.
-Jag e så hunglig!!!!

Jojo det märkte man ju när vi kom hem, två kassler strimmlor och tre skedar potatismos (för damen kunde ABSOLUT inte ens smaka på riset).

Sedan flöt resten av dagen bara på. Städade lite, pappan besiktade bilen, Jag och Lucas tog en fika hos Jenny och bjöd på kokosbollar som barnen bakat, handlade lite sedan var det typ dax för kvällsmys och nattinatti.....

Så nu är det  bara nio minuter kvar tills jag skulle ha gått upp, en kaffe till och sedan försöka pränta in i huvudet allt jag MÅSTE avklara innan dagen är slut. Fixa arbetsgivar intyg och boka en ultraljudstid!!!

Tack och hej

Veckorna springer iväg även om dagarna går fruktansvärt sakta.

Gårdagen var iallafall fullspäckad även om tröttheten gör sig påmind varje minut. Fisketur på förmiddagen resulterade i ett krokodilbett på mammans lår men avsaknaden av napp var överväldigande. Efter en timmes metande sa Lucas:
- Ne, nu skiter vi i det här och köper fisk på affären istället!
Vi gav upp allihopa, jag med ett bultande lår...

Hem igen för att gå en skogspromenad och kolla om det fanns någon svamp. Bättre lycka på den punkten även om mina ögon absolut inte ser någon svamp. Tur att pappan ocg Farfar var med. Kånkade nämligen hem en full korg och en halvfull ICA kasse med gula kantareller. Barnen var mest sugna på bullarna och saften och förstås att reta gallfeber på varandra. Dom letade troll och grodor istället för att bidra med några svampar.

Efter 1½ timme hade Mysan brytit foten och hade så ont att pappan fick bära henne. Foten läkte lagom tills vi kom hem så hon kunde springa omkring och retas med sin bror precis som vanligt.

Mormor blev avis på alla svamparna och skyndade sig hit för att pröva svamp lyckan. Lagade lite mat under tiden som dom reste hit så att alla var lagom tjockmätta innan nästa skogstur.

Mormor är dock lika duktig som jag på att plocka svamp, inga glasögon och lika mycket tålamod som Mysan. Tur att morfar gick med...

Lite svamp hittades iallafall sedan fick dom fylla på påsen med det som vi hittat tidigare, så morfar också fick en kantarellomelett till kvällsmat.

Sedan vill jag lova att resten av dagen gick i slow motion. Riktigt jäkla astrött kallas det, undrar vart all energi tagit vägen egentligen, trodde att tröttheten skulle ge sig efter dom första 13 veckorna? Jaja bara att lida och hoppas att den kommer tillbaka efter förlossningen....

Idag blir det till att bygga lite på lekstugan, vore ju kul att ha den klar till vintern!!!!

Ska fota lite och försöka lägga ut nån bild senare, men vi vet ju hur det brukar sluta....

Tack och hej leverpastej!

Så var man ute på den hårda arbetsmarknaden igen då, även om jag inte tänker stressa ihjäl mig för det. Tycker jag förtjänar lite lugn och ro nu så kanske den här jävla tröttheten lägger sig snart.

Var hos barnmorskan idag,inskrivningsdags om än lite sent. Lucas fick följa med även om han var mest intresserad av leksakerna. Han tyckte det var hemskt att mamma fick så många sprutor (försök till att ta lite blod, men det gick ju inte) och att det var skitäckligt att jag kissade i en mugg. Sedan ritade han dinosaurier till BM medan vi lyssnade på bebisens hjärtljud.
Efter 1½ timmes gaggande var han bra trött och ville ut till bilen där kinderägget väntade. På vägen ut så hade vi en konversation:
Jag: -Hörde du det där ljudet från magen?
Lucas: -Ja, vaddå då?
-Vet du var det var som lät?
- Ja det var väl en bebis kanske?
- Ja, precis, det har du rätt i.
- VA? Ska vi få en bebis till???
- Ja vi tänkte det.
- Jaha, hoppas det blir en bror eller en tjej....

När vi kom hem sedan berättade han för pappa och Mysan att det fanns en bebis i min mage och att jag fått sprutor hundra gånger och kissat i en mugg...

Så var det med det, inga krusiduller eller hysteriska utfall över att dela mamma och pappa med en till. Än så länge ska jag kanske tillägga...

Hoppas,hoppas nu bara att den lill* kan trivas där inne i 24 veckor till bara....

Ja det är jag det, Riktigt jävla usel...

Men min syster är bäst i världen iallafall, har faktiskt två av världens bästa systrar...