MogenFjortis

Jodå, även om man kan tro att jag dött är det inte så det ligger till. (även om jag knappast räknades som levande i lördags)
Fredagen började med att jag slutade lite tidigare på jobbet för att hinna hämta barnen och umgås en stund innan dom skulle utackorderas inför kvällens äventyr. Vi passade på att leka en stund i parken och njuta av vädret. (tror det är ok att säga i efterhand.) Det dröjde dock inte länge innan Lucas ville packa väskan och åka till Mormor Ann-Britt. Han hade nämligen tjatat om det hela dagen på dagis. Vi följde hans önskemål eftersom tiden ändå började bli knapp.
Han var skitglad och kom knappt ihåg att säga hejdå till sin mammma.

Hem igen för att färga hår och välja kläder och packa Mysans väska. När allt var klart åkte vi förbi Mamma för att hämta en allergitablett. Det var mindre smart, Mysan blev vansinning för hon skulle stanna hos Mormor som inte hade tid med nattbesök. Försökte kontrollera henne ut till Farfar vilket gick rätt ok. Väl där var det inge problem att sova hos Farfar.

Sedan bar det äntligen iväg mot Norrköping. Jag överlät körning till överlycklig sambo för att kunna starta lite tidigare än de andra, vilket visade sig vara ett smart drag.
Väl framme i Norrköping piffades smink till innan en gamal skiva från sent 90 tal letades upp och partyt var på gång. Robban drg tilloch med fram guran för att vi skulle kunna skråla några låtar ihop. TREVLIGT är det enda man kan säga om det.
En liten vän till Ru som precis tagit körkort fick den stora äran att låna bilen för skjutsa och hämta herrskapet på krogen.

När vi väl dök upp på Wasa var det inte mycket att hänga i julgran, dåligt med folk och riktigt sugig musik. Men jag blev lugn ett ögonblick senare då fler männsikor dök upp och musiken vände som på en hand. Träffade några bekanta till Ru som var mycket trevliga att umgås med. Kvällen visade sig förvandlas till en mycket härlig upplevelse. Eller ja om man räknar bort slutet iallafall. Jag som aldrig dricker så mycket och ALDRIG grinar hinkade i mig säkert en flarra vodka och tyckte sambon var cp i huvudet så då kom en och annan tår också (läs 34 liter saltvatten som strömmade nerför kinderna och färgade ansiktet i en trevlig randig kulör).

Dessutom blev bilen med innehåll stannade endast 10 meter efter inhoppandet av en trevlig polis som undrade om hela herrskapet i bilen var försedda med bilbälte?
-JAADÅ svarade alla.... utom jag såklart som vrålade mellan snyftningarna
- NEJDÅ inte jag!!!
Smart drag? Nja det kan kanske disskuteras.
Men det var bara att stå sitt kast och skamset hoppa ur bilen för förhör. Tårade vägrade att sluta spruta ur mina stackars ögon och dödsångesten växte sig starkare för varje sekund som förnedringen pågick.
Polismannen frågade om mitt sällskap varit elaka mot mig eller gjort mig illa på något sätt varvid jag ylade fram ett nej och snyftande försökte förklara min ångest. Han tyckte vi skulle åka hemåt (Med bilbälte på) och lugna ner mig. Och la dessutom till att jag kunde slippa bötern på 1500:- för den här gången...

OJojoj har sällan varit med om såddan ångest som infann sig i ett tidigt stadium på lördag morgonen, därtill vill jag tillägga att det där hemska randiga alldeles uppsvullna monstret som attackerade mig på morgon kvisten när jag svpte förbi spegeln inte gjorde saker och ting bättre. Ja ja när jag fått ligga med isbitar på ögonen i ca 5 timmar skakandes som ett asplöv på Robbans soffa kändes det som att jag nog kunde åka bil hem iallafall.
Sagt och gjort, efter en tur till MC och en snabb date med världens sötaste Amelia så åkte vi hem till våra egna söta barn.

Dom hade levt loppan hos sina respektive barnvakter, vilket inte förvånade mig ett dugg.

Ska försöka hitta den bortsprungna USB kabel och lägga in lite vackra bilder från aftonen men vi får väl se hur det går med det.